Cykelträning för gubbar: Då va det som vanligt igen

Efter att tillbringat en vecka med Team Unaas nere på Kanarieöarna va det dags för vår vanliga söndagstur. Redan när jag slog upp ögonen i morse kände jag att det skulle bli en seg tur.....det tar ju ett tag att återhämta sig efter en hård träningsvecka. Det tog inte många kilometer förrän jag kände mig hur seg som helst. Att gå från 23 mm däck till dubbdäck på vintercykeln är som att köra i sirap....har man då också sega ben kan det ta musten ur vem som helst. Anders, Sätofta-Lasse och jag rullade i motvinden mot Örtofta för att möta upp Mats Murare och Patrik. Danskproffsen lyste med sin frånvaro....dom var på väg till Spanien på träniningsläger med sitt team.
Det va moddigt på dom mindre vägarna, men det är inga som helst problem när man kör med dubbdäck. Vi drog mot Lilla Harrie - Virke - Reslöv på moddiga vägar, när vi kom till Marieholm va det mest blöta skitiga vägar. Vi rullade på till Södervidinge - Dagstorp - Karaby och vidare till Saxtorp. Där drog vi en vänster och ut i motvinden mot Hofterup - Barsebäcks By och vidare mot Sandskogen i Lödde. Sätofta hade haft lite mankemang med sin bakskärm och va tvungen att göra en nödreperation på lördagkvällen. Det blev nog bra.....om bara skärmen hade varit lite längre....nu blev det att ligga i sprutet. Jag vet inte om det va avsiktligt gjort av han......han kanske bara väntade på att vi skulle säga till han att han skulle ligga längst bak! Vi får se om han har hittat en förlängare till nästa söndag!

Anders

Patrik, lika oberörd som vanligt

I Lödde körde vi över Kävlingeån och kom uppför backen till Borgeby Slott. Där körde vi vänster mot Stävie....och nu började det kännas i påkarna.....eller kännas och kännas! Dom va helt döda och kraftlösa. Men med trevliga träningskompisar kan man alltid få lite extra hjälp.....i motvinden. Sätofta halvhjulade.....Anders körde starkt som vanligt....Patrik va oberörd som vanligt....och Mats skrattade och bara sa "där ser du hur jag har det varenda söndag"
Vi tog oss ner till Nybo och vidare till Vallkärra...hela tiden i motvinden. Sen mot Stångby och ut i medvinden mot Örtofta. Herregud va skönt med riktig medvind i ryggen....dubbdäcken smattrade mot asfalten och hastighetsmätaren visade över 50 km/h.
I Örtofta körde Patrik mot Sandby...han fick sällskap av Anders som ville köra en stund till. Sätofta och jag körde mot Eslöv och skulle bara ta oss uppför Sallerupsbackarna. Det gick denna gång också, med nöd och näppe.
Väl hemma på garageuppfarten stod mätaren på 85 km och hurtbullesnittet låg på 24,9 km/h vilket är OK med dubbdäck och snömodd på vissa av vägarna. Det va tur jag kom hem, för hade huset legat 100 meter längre ner på gatan hade jag nog fått ringa färdtjänst för skjuts sista biten. Herre gud va sliten jag va i benen. Kanske inte så konstigt...förra veckan körde jag många mil och inte minst många höjdmeter........och det tar säkert mer än en dag att återhämta sig efter en sådan vecka.
Nu blir det inomhusträning i veckan....vilket är lite lugnare...för man har ju inte så långt från uterummet och hem om man skulle bli trött!