MTB i skogarna runt Sätofta

Jag är lite sugen på att köra lite mer MTB för att få ett avbrott på asfaltsgnetandet! Så när Sätofta-Lasse snackade om lite mountainbikecykling på söndagen så va jag inte sen att hänga på. Att få en guidad tur runt Sätofta är inget man tackar nej till.
Så det va samling hemma hos Lasse i Sätofta som ligger just utanför Höör. Mats Murare, Anders W och naturligtvis vår guide Lasse va dagens sällskap. Han hade lagt upp en trevlig runda som till mycket följde Skåneleden. Det gick bra till att börja med ........ för då körde vi på asfalt. När vi sen vek av in i skogen började stöket. Jag tycker det är helt OK att köra på stigar och grusvägar....men när det blir stenigt så att man är tvungen att leda eller bära cykeln då är det inte min grej längre. Att gå och stötta sig på cykeln får mig mer att tänka på en rullator av kolfiber.
                                                                                   

Fulltofta Strövområde

                                                                             

Underbart

Men efter ett tag så blev terrängen bättre och nu började vi få upp lite fart. Ett snabbt stopp vid Fulltofta Naturum som är ett bygge som dom flesta i Skåne skulle besöka en underbar höstdag som denna. I Sverige är det betydligt mer vanligt att besöka ett shoppingcenter i stället för en skogspromenad på en söndag. För mig är detta helt obegripligt! Det märktes att Anders och Lasse är betydligt bättre MTB åkare än vad jag och Mats är, så det blev lite väntan för dom i bland.
                                                                         

Frostavallen

Efter ett par timmar så kom vi fram till Skånes Djurpark och Frostavallen. Ett riktigt paradis i Skåne för friluftsälskare!
Här pustade vi lite innan vi drog vidare till MTB banan vid Orup där Anders gav oss ett guidat varv.
                                                                     

Mats Murare

                                                                       

Två illrar som trivs i skogen!

Tillbaka hos Lasse blev det en kopp kaffe och lite lingonbröd i solskenet på altanen. Helt underbart väder denna sista helg i September. Hoppas att vi kan få ett par så här fina helger till innan hösten kommer på riktigt.

Vi va ute i tre timmar och snittet tror jag inte man ska snacka om när man är skogsmulle! I vilket fall som helst gav detta mersmak och det kommer att bli många fler mountainbike rundor denna vinter.

Dags för ett lyft!

Jag känner att det är dags att ta tag i den gamla kroppen och här snackar jag inte cykling! Jag snackar styrketräning.....ja just det styrketräning och inte någon bodybuilding. Man känner med åren att man får ett gubbahäng på den gamle kroppen och nu är det dags att ta tag i det. Det är inte så mycket frågan om att det ska hjälpa på cyklingen utan mer i vardagen.
                                                                             
Jag känner en del starka cyklister med stora muskler och en av dom starkaste måste vara Patrik Jadsten som numera är cyklist i FK Trampen i Södra Sandby. Patrik dök upp för ett antal år sen på cykeltävlingar...med en styrka som få kan visa. Nu har han slimmat ner sin bodybuilding kropp och är riktigt snabb på cykeln men fortfarande med muskler som dom flesta inte kommer i närheten av.
                                                                 

Här snackar vi muskler.....på Patrik!

                   
Jag träffade Patrik förra veckan och började snacka lite styrketräning. Han gav lite goda råd och erbjöd sig att coacha mig på första passet. Detta för att få till det ordentligt med tekniken. Vi bestämde träff i Patriks hemmaby Hörby. Jag visste inte ens att Hörby hade ett gym......och det hade dom inte heller utan en atletklubb. Hörby Atlet Klubb va namnet...bara det låter coolt. Lokalen va ännu coolare..modell gammal öststats gymnastiksal. Gamla maskiner, riktiga skivstänger...svettlukt i väggarna...precis som det ska va! Här såg man inte röken av någon Zumba, Crossfit eller andra hittepå övningar utan bara "the real thing"
Patrik va en perfekt instruktör som gav mig massor av goda råd. När han skulle visa knäböj så slängde han upp 75 kg på stången och körde knäböj så att röven slog i golvet! Jag körde med bara stång...och då snackar vi en stång för skolvikter!
Vi körde bara ben och häcken...nästa vecka ska ta resten.....jag bävar redan!

Om ett par veckor är det jag som pressar och inte Chris Hoy

Ryzard Szurkowski med dom största ben jag någonsin legat på rulle på!

                                                                                                                                
Det ska bli riktigt kul att ta tag i detta för första gången i livet. Jag har gått på gym i många år....men det har mest varit planlöst utan någon riktig styrning.

Snart blir det dags att bredda dörrkarmarna där hemma så att man kommer igenom utan att axlarna slår i!!!

Höstblues med gubbagänget!

Idag blev det ännu en socialrunda med det vanliga söndagsgänget. För stunden är inte träningen det viktigaste utan mer att umgås med trevliga kompisar. Det inte fel med lite slappeturer så här på höstkanten...det är ju i alla fall minst sex månader till att man ska hitta formen igen!
Idag drog jag och Sätofta-Lasse mot Lund för att möta Patrik, Johan och Mats Murare. Anders W. va lite sen för han satt framför datorn och skulle anmäla sig till Cykel-Vasan.....och han kom med!
Vi drog iväg väster ut i motvinden mot Trolleholm - Torrlösa och Svalöv där det började stänka med regn....men det va inte mycket det kom som tur va! Vi tog vänster mot Teckomatorp och här började Johan elda efter att ha taktikkört en stund. Jag tror att han skulle knäcka mig när vi låg i täten i två par. Jag fick bita i ordentligt för att hålla honom jämsides när han började halvhjula mig! Det gick på bra ända upp till stoppet vid Teckomatorp där vi tog höger mot Billeberga...och bägge kände nog att nu att det räckte med dumheter.
Efter Billeberga körde vi mot Saxtorp och sen till Hofterup där vi tog höger mot Barsebäcksby. Sen svängde vi ut i medvinden mot Löddeköpinge - Stävie och Fururlund. Här på vägen mötte vi Elitaren och hans hurtbullegäng! Dom kom som skjutna ur en kanon i medvinden!
Efter Furulund tog vi den lilla vägen över Västa Hoby tillbaka till Örtofta. Denna väg brukar vara seg med några bra slakmotor men idag gick det som en dans i medvinden. Nu började Johan stöna i backarna....men Sätofta lyckades locka honom till en skyltspurt...jag vet inte hur det gick till men vi fick se en version av döende svanen! Efter vi skiljts i Örtofta va det bara backarna över Sallerup kvar....men Lasse va snäll idag och tog det easy!
                                                                   

Trevliga cykelkompisar!

                                                                           

Johan va för dagen klädd i vitt och klart snyggast i gänget!

En slappehelg kvar sen är det dags att lite försiktigt dra igång 2014 års säsong. Ska bli kul att variera sin träning efter att enbart cyklat sen Mars. Det blir inomhuscykling, MTB, gym, rullskidor och inte minst söndagsrundor och lite annat för att bygga upp den gamla kroppen. Jag märker att åren går och ska man tro vetenskapen så tappar man lite muskelstyrka varje år...så det är kanske dags att ta tag i det...inte minst för vardagslivet!
Dagens runda blev 99 km och hurtbullesnittet hamnade på 32,1 km/h
                                                                 

Efter en tio mila tur och en timmes trädgårdsarbete va det inte fel att avnjuta en Straffe (starke på flamlänska) Hendrik från Brygge i Belgien. Den väckte gamla minnen....för många år sen va familjen i Brugge och frugan tyckte att vi skulle ta en kanaltur i stan. (det tycker hon i alla städer som har en kanal!) varmt va det ....efter båtturen skulle vi ta en läsk på torget i stan...ungarna drack läsk...och jag sänkte 2 Straffe på tio minuter för att släcka törsten...frugan fick köra tillbaka till hotellet! 

Socialcykling

Lördags tog jag en socialcykeltur med min kompis Mats Murare. Vädret va underbart och kanske,kanske sensommaren sista fina dag! Fikacykling är ingenting som jag är glad i, men däremot lite socialcykling i ett trevligt snacketempo så här på säsongsslutet är inte fel!
Mats har jag känt i många år. Han kom in i affären första gången 1984 med dottern Stina i barnvagnen. Året senare rullade han ut sin första riktiga racer, en röd Paganini med Campagnolo Super Record.
Jag kommer ihåg att premiärturen gick tur och retur Lomma.....14 km. Det tog inte många år innan Mats fick fart på spirorna och började tävla i veteranklassen. Det blev flera medaljer på Skånes DM. Däribland ett guld i tempo! Han hade alltid hårda fighter med dåtidens veteranstjärna i Skåne, Bernt Persson Åstorps CK.
På motionsloppen va Mats tillsammans med sin polare Tommy Planta alltid dominerande och kom alltid hem i första gänget! När jag började cykla igen efter många år uppehåll va det oftast i sällskap med Mats. En gång när vi va på väg hem efter en tio mils runda kom vi till backen över motorvägen vid Getinge. Jag va helt färdig och höll på att rasa ihop då Mats säger....jag kör lite styrkeintervaller på tyngsta växeln medans du tar dig upp. Då kände jag mig förnedrad! Första gången jag hade han lite på kroken va för många år sen på FIK trampen i Färingtofta. Det blev bara jag och Mats kvar på slutet och jag drog va det gick och fick för mig att han såg lite sliten ut...men det sket sig för det tog inte många km innan jag hängde som en slips bakom honom igen! Vi körde Jotunheimen Runt i Norge ihop. 43 mil långt och riktigt kuperat. Efter depån i Lom som ligger vid 29 mil började vi köra upp mot Sognefjället och bara 14 mil kvar. Helt plötsligt blir Mats trängd av vägen och får köra ner i diket! Ingen fara....det är bara vänster bromshandtag som går sönder. Sognefjället är den högst asfalterade vägen i Europa norr om alperna. Nerfarten till Sognefjorden är superbrant...den fick Mats ta med bara bakbromsen. Det gick galant och Mats satt med första gruppen hem! Vi har varit på massor av träningsläger ihop och alltid delat rum! Mats vet va som gäller och har alltid laddat upp med öronproppar! Som ni hör har vi haft mycket roligt ihop genom åren och alla dessa minnen dyker alltid upp när vi är ute på socialcykling ihop!

För många år sen körde vi hop med det gamla proffset Kjell Nilsson....när han kom i på rullen på Mats sa han det är en kopia på Henk Lubberding som körde för Raleigh och Panasonic på Kjells tid.

Henk Lubberding

                                                                         

Mats Murare

                                                                         

Mats gör precis som Henk...kör med regnben...dom står som spön i backen!

                                                                             

Regn och oinspirerande både för spelare och publik!

Söndag eftermiddagen tillbringade jag i regnet i Halmstad. Va ska man göra när man är IFK Göteborg supporter och det gäller medaljer. I ett sånt läge kan inget väder i världen stoppa en! Skitväder...och skitmatch.....men mål i sista minuten innebär tre nya pinnar för blå-vitt.
                                                                             

Örjans Vall, Halmstads kulturarena!

För dagen va det förmatch mellan Fredrik Ljungbergs gamla HBK och en All Star kombination. Kul att se många av hjältarna från 94 i action. Höjdpunkten va när min gamle hjälte Håkan Mild kapade Ljungberg...gamla takter sitter i!

Killen som inte kunde trixa mer än till fem...men en jäkel att kämpa!

                                                                   
I morse va det riktigt höstväder med blåst och ösregn....fick för första gången på länge bli bilen till jobbet!                                                              

Söndagsrunda

Det fina vädret har hållit i sig över helgen. Jag hade tänkt att köra Kävlingetrampen på lördagen....efter många års tjat från arrangören Tore Jönsson i Furulund. Nu blev det inte så för plikten på jobbet kallade och jag fick tillbringa större delen av lördagen i butiken. Det va lite synd för vädret va bra och jag fick i efterhand höra att det fanns många trevliga och inte minst starka cyklister som jag kunnat legat på rullen på!
                                                                           

Trevliga cykelkompisar!

Nu fick det bli en söndagsrunda med veterangänget. Alltid lika trevligt att träffas och inte minst lika trevligt att plåga varann lite på söndagskvisten. Jag, Anders W. och Sätofta-Lasse drog iväg från Eslöv för att möta upp Patrik. H, Mats Murare och inte minst Johan B.
Vinden va ganska hård och kom från öst så det blev till att styra öster ut. Flyinge - Holmby va byarna vi passerade innan vi svängde upp på kyrkbacken i Harlösa. Här kom vi i fatt tre cyklister....som gnetade på bra.Två av dom körde på bra framför oss medan vi kom i fatt den tredje killen....som slet och svettades. När jag kollar in honom så ser jag att det är den gamla IFK Kristianstad cyklisten, Thommy. Han har efter många i dvala sparkat liv i sin kropp igen och kommit igång riktigt bra med cyklingen.
Efter Harlösa körde vi mot Hjularöd - Östraby och vidare på småvägarna till Östra Sallerups kyrka. Sen körde vi förbi Hörbymasten som är 324 hög. Jag kommer ihåg när jag förra århundradet gjorde lumpen ihop med ett gäng bonddrängar från Hörby. Dom påstod att det va många danskar som va med på bygget av masten 1959. För att våga klättra upp i masten började dom dagen med ett par bärs! Jag har aldrig fått det bekräftat....men vem vet...danskar har ju alltid varit glada i pilsner.

Här gick det åt öl!

                                                                              
                                                                 

Johan i sin vindjacka va nog lite varm....Mats ser coolare  ut!

När vi var nere i Hörby och svängde västerut igen fick vi äntligen vinden i ryggen efter två timmars motvind! Osbyholm - Snogeröd som är kända metropoler från Ringsjön runt passerades i rask takt. Sen vänster mot Pugerup och vidare mot Skarhults slott. Här i buskarna en bit från slottet ligger det säkert carbondelar för massor av pengar. Detta är ett minne från en riktig massvurpa på cykel SM i Eslöv 2002.
                                                                                     

Sätofta-Lasse och Patrik njuter i det fina vädret!

Vi gjorde ett kort stopp vid slottet för lite snicksnack om bla. Johan, den flygande doktorns klädsel. Förra helgen kom han i kort-kort och hjälmmössa. Idag när det va 8 grader varmare ute kom han i vinterjacka och knävärmare...men ingen hjälmmössa. Vi väntar spänt på nästa helgs outfit!
                                                                         

Mats är en stilåkare! Kjell Nilsson sa en gång att han va en kopia av Henk Lubberding. 

                                                                             

Johan vädrar bringan efter en dag i vindjacka!

Väl hemma innan jag drog igång gräsklipparen kollade jag på mätaren som visade 98 km och ett hurtbullesnitt på 32,5 km/h.

Idag, måndag regnar det i Skåne och jag hoppas inte att det redan är hösten som är på gång!

Cykel och kaffe?

När jag cyklade jag hem från jobbet satt jag i min ensamhet och funderade varför cyklister ska vara så glada i kaffe. Jag kom aldrig på något svar och kommer nog aldrig att göra det. Under min uppväxttid drack mina föräldrar kokkaffe, vilket inte va helt ovanligt på den tiden. Kommer ihåg när man satt och kollade på den enda kanalen som fanns på TV och farsan sa.... kan du hämta lite mer kaffe. Det vara bara att studsa upp och ut i köket för att hämta kaffekannan. Man va tvungen att hålla kannan stilla så att inte sumpen kom upp utan stannade kvar på botten. Ibland svängde man lite oförsiktigt på kannan och farsan fick mest sump i koppen. Det blev en riktig åthutning, men det va glömt till nästa kväll.

Kokkaffe va det som gällde förr.

                                                                     
 Med dessa traumiska kaffeminnen tog det många år innan jag själv började dricka kaffe. När jag väl började dricka så började med det bästa man kan hitta direkt, Skånerost. Det blev direkt en favorit och det är det än idag!

Skånerost, kaffe när det är som bäst!

                                                                           
Jag kan inte fatta varför just cyklister håller på att joddla med en massa kaffebönor man aldrig hört talas om när det finns Skånerost. Det kanske är som när jag va på en matmässa för några år sen. Jag stannade vid ett stånd som sålde choklad och man fick även provsmaka. Killen som började prata med mig va nog en hipster....för han hade polisonger och bakelitglasögon, Först fick jag smaka en bit...den va OK. Sen blev det en bit till....då han frågade om jag märkte någon skillnad. Klart det va en viss skillnad men ingen större tyckte jag. Då började han förklara......den första biten va från en kakaoodling långt upp på berget! Den andra en bit längre ner och då påstod han att man kunde känna skillnaden på att jorden runnit ner längs med berget och därmed ändrat jordstrukturen på kakaoodlingen. Hipstern påstod att detta gick att känna på smaken. Jag kollade på honom genom hans bakelitglasögon och undrade om vi skulle flyga till månen ihop!

Hipster

                                                                                  
Min gamle kompis Francesco Fondriest som är bror till gamle världsmästaren Maurizio är en av dom största kaffenjutarna jag mött. Han sa till mig att han skulle aldrig i sitt liv ta en dubbelespresso på ett café om han inte varit där innan! Det fick bli en single espresso, för man vet aldrig va man får. Jag bara kollade på homom....skojar du? En doppio eller dubbel är ca 6 cl kaffe....dvs som en bra svensk julsnaps. Den tar man i ett svep utan att blinka.....en sann italienare tvekar på en sexa kaffe!
När Francesco va och hälsade på i affären fick jag lite bekymmer för vi kör ju bara med det bästa marknaden har att erbjuda, Skånerost!
Jag sa till en av grabbarna dra på åtta mått vatten och sexton mått kaffe....han bara glodde på mig och sa....skojar du? Efter lite snack laddade han Melitta bryggaren med denna sats!

Espresso på italiensk vis.

Skånsk espresso!

                                                                     
När jag serverade Francesco kaffet bara glodde han på muggen....för kaffe dricks i mugg med öra och aldrig något annat! Jag tänkte...nu dör han....efter den första munnen utbrast han...det va den bästa espresson jag druckit utanför Italien.....och den största!

Fikacykling har jag aldrig överhuvudtaget aldrig förstått mig på. Man cyklar när man cyklar och fikar det gör man hemma när man är duschad och klar!

Hoppas att detta underbara sensommar väder håller i sig ett tag till för nu är det fina bonusdagar för cykling.

Skönt att vara hemma igen!

Då va jag hemma igen efter några dagar på Eurobike nere vid Bodensjön i södra Tyskland. Detta va den tjugoandra gången mässan arrangerades och jag har varit där varje gång. Det va betydligt roligare förr, för då hade man inte koll på nyheterna. Nu i internettider är överraskningarna betydligt färre! Jag kommer ihåg när man för första gången fick se Shimano STI handtag.....kan det va nåt? Flytta reglagen från ramen upp till styret.....tänk om man vurpar? Det va dom roliga tiderna det! Nu i år va det mest el-cyklar....även i downhill varianter!!! Skivbromsar för racer....känns väl så där.....men vi får se.
Det roligaste med mässan är att träffa en massa trevliga leverantörer och inte minst gamla kompisar som man träffat under mer än trettio år i cykelbranschen.
                                                               

Frans Verbeeck ägare till Vermarcsport har varit vår kompis i mer än trettio år! 

Frans och hans polare Eddy Merckx, då cykling va cykling!

                                                                                 

Mässan är megastor och har 1280 utställare från 54 länder! Dagarna är långa...lämnar Gasthauset åtta på morgonen och är tillbaka halv åtta på kvällen. Då är man helt slut i benen...en snabbdusch sen dags för mat.
                                                                     

Den här rackaren gled ner utan problem!

Ja, inte bara mat......man är ju också tvungen att skölja ner köttbiten med några weissbier!

                                                                   

Karneval i byn. då dök denna killen upp på gasthauset...med en tupp på huvudet!

                                                                       

Stod och klämde på detta paketet på flygplatsen i München men stod över då jag vet att frugan inte har någon större längtan efter weisswurst! 

Idag va det dags att träffa gubbgänget för en söndagstur.....det va riktigt kul för det va ett bra tag sen. Formen är för tillfället obefintlig....så att alla tyckte vi skulle ta en lugn runda passade mig som handsken!
                                                                         

Mats Murare kör som vanligt med stil och Patrik är  snart lika stark som vanligt!

                                                                                             

Anders smyger på insidan av Johan som för dagen kör med kort-kort och hjälmmössa. 

Vi drog iväg från Örtofta ut mot kusten i en motvind som jag inte sett på länge. Anders W. va på hugget som vanligt, Mats Murare såg pigg ut, Patrik är på G igen efter sitt sommar break och Johan som har börjat ladda för vinterträningen ser vassare ut för varje gång jag ser honom.
I motvinden passerade vi metropoler som Virke....där Sätofta Lasse dök upp i bilen och gav oss trevliga komplimanger....Reslöv...Marieholm...Norrvidinge....Gissleberga...Trä.......Billeberga.....Södra Möinge...Saxtorp....Hofterup....Barsebäck....Löddeköpinge....Kävlinge.....och sen tillbaka till Örtofta. Anders och jag svängde vänster mot Eslöv. Sallerupsbackarna va tunga men Anders va snäll och tog det lite lugnt. Hemma stod mätaren på 90 km och det låga hurtbullesnittet hamnade 29,7 km/h.  Kul att vara igång igen...nu gäller det bara leta fram maggördeln så man kommer i jobbarkläderna!