DeFeet löbet i Lejre.

Ja, då va det helg igen. Det är ju aldrig fel med en ledig söndag som går i cyklingen tecken. Just idag va det ännu roligare eftersom det va dags för tävling igen. Dagens tävling som va arrangerad av Politiets Cykelklubb gick i Lejre som ligger en mil söder om Roskilde. Lejre är fullt av historia och har bland annat en 80 meter lång skeppssättning.
Starten va redan klockan 8,30 så det blev en riktigt tidig uppstigning. Klockan ringde redan klockan 4,30 och tio minuter senare satt jag i grötfatet. Sedan kom snart Sätofta och vi plockade upp Patrik på vägen. Fördelen med en tidig uppstigning på en söndag är att det inte är mycket trafik ute...så en timme senare va vi framme i Lejre i god tid innan start. Sedan va det till att registrera chipet och hämta ut en låne startlapp. Detta tar två minuter och är väldigt smidigt.
Jag körde för dagen i 50 års klassen vilket egentligen är klassen under den som jag ska köra i, men det är alltid större startfält och offensivare åkning vilket jag tycker är kul.
Vi va 54 anmälda som ställde upp på startlinjen och vinden va för andra helgen i rad nästan obefintlig. Jag hade som tanke att köra så hårt som möjligt för att få träning inför nästa helg när det smäller på Masters VM i Ålborg. Vi hann inte många km innan det blev attacker och full fart som vanligt. Redan på första varvet av fyra va det en grupp på ca 12 man som pep iväg och fick en bra lucka. På andra varvet tänkte jag.....jaha...det va det. Men på tredje varvet kom vi väg en grupp och tog in ganska snabbt på täten som med säkerhet va lite slitna. På fjärde varvet kom vi i fatt täten och jag tänkte att nu är det dags att vara på hugget. Det va full fart med luckor och attacker både till höger och vänster. Ca. en mil före mål va det en kille som smög iväg och fick en liten lucka. Jag stötte bakifrån klungan med fart och efter någon minut va jag ifatt honom. Det tog inte många sekunder innan vi fick igång ett bra teamwork. Vi körde på bra och han va stark och hjälpe till bra. Han tog några hårda förningar i backarna så jag fick bita i ordentligt för att hänga med. Med en km kvar vände jag mig om och såg en jagande klunga hundra meter bakom. Jag hade tänkt att vara lite kall och låta han föra och vänta in spurten....men nu blev det till att ta en riktig förning och kanske kasta bort segern.....bättre att bli tvåa än att bli uppslukad av klungan och bli typ 12:a. Hade det varit hundra meter till så hade vi blivit ifatt körda.....men det va det inte.

Segerpallen

Sätofta som körde bra idag....hängde lite runt fikatältet när han  var klar med dagens cyklande!

Jan Höegh, min gamle kompis har gjort en jäkla resa. Skulle vinna 67 års klassen på La Marmotte....fem minuter innan start hoppar han över kravallstaketet för att slå en sista drill och ramlar och bryter höften...så va säsongen slut. Han hälsar till Janne Karlsson...vi ses nästa år igen!

I veckan va det den årliga cykelmässan Eurobike som går av stapeln i Friedrichshafen på norra sidan av Bodensjön i Tyskland. Mässan har 24 år på nacken och detta är första året som jag inte är där. För 24 år sen va det premiär och naturligtvis va jag där. Lämnade man in en kupong från Shimano fick man en mugg fylld med tea. Än idag har jag muggen kvar och använder den som kaffemugg på jobbet. Kaffe som ni vet ska drickas med en mugg med öra och inget annat!

Kaffemuggen jag fick på Eurobike för 24 år sedan  används fortfarande varje dag på jobbet! 

Jag saknar inte mässan ett dugg.....speciellt inte när jag såg att cykelmärket Eddy Merckx hade gjort en gravelbike. Eddy sålde firman för några år sen och va mycket nöjd med det! Nu har den nye ägaren gjort en gravelbike. Fan va jag blir trött och jag är säker på att Eddy blir det med! Det närmsta gravel som Eddy varit är nog när han körde i gruset på Paris-Roubaix. Nästa år blir det kanske en Eddy Merckx Fat Bike. Nog för
 att Eddy har blivit lite fetare med åren......men nu får det räcka!

Nu blir det några bra träningspass i veckan.....sen är det Ålborg nästa helg......ska bli kul!

Tävling igen

Veckan har gått på riktigt bra. Jag har fortfarande ont i låret efter missödet i Vasan förra veckan men det blir bättre och bättre för varje dag.
Det enda missödet i veckan skedde i onsdagskväll uppe i Kristianstad. Eftersom IFK Göteborg är mitt  favoritlag i fotboll i Sverige passade jag och frugan på att åka upp till Kristianstad för att se Blåvitt möta Kristianstads FF i Svenska cupen. Det är inte ofta man får sånt fint besök i Skåne så det gäller att passa på när tillfälle ges. Det va en underbar sommarkväll och humöret va på topp. I alla fall till det va dags att betala inträde. Biljettförsäljaren va en ung kille som va väldigt trevlig. Två biljetter sa jag......och killen svarade 100 kronor......jag betalade och såg fram mot matchen. På väg till läktaren sa jag till frugan att det va billigt. Jag kollade in biljetten och såg till min fasa att pågajäkeln hade sålt två pensionärsbiljetter till oss. Jag va nära att gå tillbaka och ta ett snack med honom, men så tänkte jag att det är nog bara att gilla läget. Att vi sedan fick se Blåvitt vinna med 6-1 satt som en smäck!

Får jag tag i den pågauslingen så ligger han risigt till!

Vi här nere i Skåne har fördelen att vi snabbt kan smita över till Danmark för att tävla. Nu i söndags va det dags för Soröloppet på Själland. Jag körde i 50 års klassen för att få en lite hårdare tävling samt ett större startfällt. Banan va ca 28 km lång och riktigt kuperad, på våra tre varv fick jag ihop över 900 höjdmeter. Tanken för dagen va att köra riktigt offensivt och inte bry mig så mycket om placeringen. Detta för att få en riktig genomkörare för vad som väntar. Tävlingar i Danmark är något helt annat än i Sverige. Här rycker och attackerar man hela tiden vilket gör det riktigt kul men samtidigt svårt. Man vet aldrig vilken utbrytning som kommer att gå hem och just detta är tjusningen med cykeltävlingar. Jag tror att jag va loss med olika folk säkert 7-8 gånger utan att det gav resultat. Ibland hade vi en bra lucka och man tror att detta kan bli något.....3 minuter senare är klungan ifatt och då kontra rycker några andra. I mål va jag 33:a av 54 startande vilket inte är mycket att skriva hem om.....men jag va nöjd och kände att detta va ett steg framåt!

Upploppsbacken på en riktigt hård bana.

Patrik Heiler som va med på samma tävling körde riktigt bra och blev 6:a i 40 års klassen. Han va trött men nöjd och jag kan lova om inget händer så kommer han att köra riktigt bra på VM i Ålborg.

Två alltid starka killar som körde bra som vanligt. Anders Dellien och Patrik H.

1970 så åkte mina föräldrar med mig från Jönköping till Trelleborg så att jag fick köra nordens största ungdomstävling, Trelleborgs 3 dagars. Vi tältade på Dalabadets camping. Tältet bredvid oss hade tre unga killar från Randers i Danmark. Vi blev snart kompisar. Den ene killen Torben och jag brevväxlade sedan med varann i flera år innan det dog ut. Sedan poppade hans namn förbi ibland. I söndags i Sorö när jag körde ut till starten hörde jag en dansk ropa mitt namn. Jag vände mig om och såg en något korpulent man. Jag stannade......for helvete Håkan känner du inte igen mig sa han! Det va Torben och han va för dagen tävlingsledare. Helt otroligt....45 år senare korsades våra vägar igen.

När jag vaknade i morse så kände jag i spirorna att jag tävlat igår. Lite muskelöm efter alla igång drag. I morgon bitti blir det ett tortyrpass på inne cykeln sen får det nog räcka med inne cykling på ett tag. Vägen till VM fortsätter med ute cykling oavsett väder!

Cykelvasan 2015

Då va det dags för en av årets cykelhändelser....i alla fall för mig. Att köra Cykelvasan är något av det roligaste jag gör varje år....i alla fall på en cykel! Jag brukar passa på att göra en liten mini Sverige resa varje gång jag ska upp till Mora.
I år hann vi med att besöka Billingen i Skövde, domkyrkan i Mariestad (en av två domkyrkor i Sverige som inte har ett eget stift, den andra kyrkan finns i Kalmar), Picasso statyn i Kristinehamn och Sixten Jernberg museet i Lima. Vi övernattade i Filipstad vilket va en lite konstig stad.

Nils Ferlin kommer från Filipstad.

PRO klubblokal i Filipstad. Kanske skulle gubbagänget här nere också fixa en egen klubblokal. 

Sixten Jernberg museet i Lima.

När vi kom upp till Lindvallen va det lika roligt som vanligt att träffa lite kompisar och bekanta.
Vi övernattade i Lindvallen ihop med våra kompisar från Gnosjö....alltid lika trevligt! God middag på kvällen och lite taktiksnack inför morgondagens aktiviteter innan det va dags att krypa ner i bingen. Man sover alltid lite oroligt natten innan man ska göra något speciellt. Så även denna natt. Klockan ringde halv fem vilket är tidigt men det är inga problem att studsa upp när man vet va som väntar. Jag rullade ner till starten redan innan klockan sex. Det va kallt som attan, bara fyra grader. Så det va regnjacka och överdragsbyxor på. Just när jag började rulla ner för backen kom den gamle skrinnaren Tomas Gustavsson ifatt mig. Jag har träffat honom några gånger innan och han är en trevlig kille. Vi hade en fight ihop på förra årets Cykelvasa...vi höll ihop länge innan han krampade någon mil innan målet. Han sa att han va bättre tränad i år ..... vilket fick mina horn i pannan att växa lite!

Fyra grader och solen håller på att bryta igenom.

Fram med cykeln i startfållan och sen ner till kaffetältet för att försöka hitta lite värme. Lite innan starten klockan åtta började solen lysa igenom och man förstod att det skulle bli en varm och underbar dag i skogen.
Starten gick och jag körde på va det gick i backen. Problemet är inte backen utan mer trängseln. Snart va vi uppe på platten sen gick det på bra i olika grupper. Kul som attan. Det va jäkligt dammigt och svårt att se på vissa ställen. Ibland kändes det lite farligt i nedförsbackarna. Med ca femton km kvar va det en jäkla nerförsbacke och vi låg som på ett pärlband. Plötsligt så får killen framför mig ett slag i styret och tappar ena handen från handtaget. Hjulet viker sig och han gör skrikande en riktig kullerbyta. Det enda jag hann tänka va, han kommer att slå sig halvt fördärvad. Jag drar snabbt till höger och klarar mig med några cm när jag får ett jäkla slag på låret från hans styre. Killen bakom mig körde rakt över den fallande cyklisten. Jag får så jäkla ont i benet att jag tänker att jag får bryta. Men efter någon minuts rullande släpper det lite och jag står på igen och kommer snart ifatt gruppen jag nyss släppt. Snart va vi framme i Mora och det är alltid lika skönt när man ser klockstapeln i sista kurvan. Några spurtade, vi andra rullade in och va nöjda med dagen. Tiden blev 3.06 vilket jag får vara nöjd med. Det va tredje gången jag satt på mountainbiken sen Cykelvasan ifjol. Till nästa år får jag försöka dubbla träningsmängden.
När jag klev av cykeln kunde jag inte stödja mig på benet. Som tur är ligger läkarstationen precis vid målet på Vasan. Jag stapplade in och fick tag i en läkare som tittade på benet. Du kommer att få en riktigt lårkaka sa han och lindade in låret med en elastisk binda. Sen va det till att halta resten av dagen och även nästföljande. Det är först idag som jag kan stödja mig på benet. Jag tror inte att detta ska vara några problem och räknar med att pendla till jobbet imorgon.

En alltid lika glad Kristian Skoglund. Den yngre generationen är imponerad av farsan!

Mattias Svan intervjuar vinnarna Stenerhag och Wetterhall.

Kvällen tillbringades i Mora där det blev både god mat och dryck. På söndag morgon blev det tidig frukost innan den långa resan hem till Skåne.

En av höjdpunkterna i helgen va att träffa mina gamla dödspolare, Håkan Larsson och Sulken. Alltid lika kul!

Jag tycker att Cykelvasan är riktigt kul att köra, trevligt upplägg och en riktig folkfest. Ibland hör man några sk. moutainbikare klaga...det är inget riktigt MTB lopp....det är för dyrt osv. Jag brukar fråga, va är ett riktigt MTB lopp? Ute i en skog med 18 startande i elitklassen och 7 i damklassen!!!! För mig som är en cyklande gubbe....som dom flesta i startfältet är detta loppet som gäller.

Jag ska också tillägga att en av helgens högpunkter va att slå Gustav Höögs farsa, Ola. Vi har en inbördes fajt varje år. Det började med att det gällde en öl. Nu har det gått tre år och vi har ännu inte köpt en öl. Men nu kom vi fram till att vi kör bäst av fem. Jag leder nu med två-ett så nästa år ska det smaka med en riktigt kall öl......eller hur Ola!

Vi hann även på hemvägen med ett kulturbesök. Selma Lagerlöfs Mårbacka.

Vägen mot VM fortsätter med två dagar i veckan på innecykeln samt resten ute.....ser fram mot första helgen i September.

På väg igen!

Efter en vår och sommar som inte har varit så rolig på många olika plan är vi nu på väg framåt igen. Semestern fick i år firas hemma i Eslöv. Två veckor som delades mellan lite träning, Touren på TV samt lite jobb i butiken...så va den årliga sommarsemestern gången ytterligare ett år. Dom flesta har klagat på vädret, men där har jag lite svårt att instämma. Ok, lite regn, blåst men ändå ganska mycket sol......i alla fall i Skåne. Detta väder innebar att det blev ganska många bra träningspass. Oftast solopass men ibland gick det passa in med någon i gubbagänget.

Jag va anmäld till La Marmotte i Alpe d`Huez som jag hade tänkt att köra ihop med min gamle kompis Michael Holmes från Leeds. Nu fick jag ställa in men Michael körde och vann + 67 års klassen i stor stil. Riktigt roligt.

Holmes in pain!

Men som sagt va, nu är det nya tag fram mot UCI Masters VM i Ålborg första helgen i September. Just denna tävling har varit målet för säsongen ända sen i höstas när det blev klart att just Danmark tilldelats VM. Problemet är att vägen dit har varit lite väl krokig....men det löser sig säkert!

Senaste tiden har jag varvat distanspass med hårda intervaller på innecykeln. Jag har inget problem att sätta mig på innecykeln även om det är högsommar ute! Jag tycker att just intervallpassen blir jäkligt effektiva....det bara att ösa....kolla ner på mätaren och ta i så att ögonen går i kors. Inga bilar som stör, ingen taskig beläggning, inga korsningar osv. Bara jag och mätaren....i tystnad....inga spellistor och annat skit! Ska jag få  ut max kör jag som vanligt passen mellan 6 och sju på kvällen för då är det finska radio på P4. Jag retar mig på att man kan lägga finska program på en av dygnets bästa sändningstider på en rikstäckande kanal. Just detta kan få mig att klämma fram lite extra power i intervallerna! Jag känner en jäkla massa finnar och alla kan svenska....det känns som det finns bättre språk att använda för detta program....och inte minst bättre radiokanaler.

Nu till helgen är det dags att cykla ett av årets trevligaste lopp, Cykelvasan. Ett riktigt kul lopp på klassisk mark som verkligen rekommenderas. Jag rengjorde cykeln dagen efter fjolårets lopp....jag plockade fram den igår....har inte rört den en gång sen förra årets lopp. Jag cyklade till jobbet igår och den gick som en klocka.....det va lite sämre med chauffören.

Bellas Place, Bromölla

Mörrumsån

Rosenbom Karlskrona

Bästa träningssällskapet

Hasse Andersson på scenen i Trollsjön i Eslöv. Det är där vi brukade ha prisutdelning på Gran Fondot! 8000 åskådare....helt otroligt i en stad med 13000 invånare!

Första gänget hem på Vombsjön Runt. Marcus Sjöbo, Kuggen, Marcus, Patrik, Andreas, Den starke snickaren Dennis, Patrik J. Sätofta och Tony S. Bakom kameran en halvdöd gubbe!

I söndags va det dags för riktig PRO cykling. Nu snackar vi snackar inte pro utan mer PRO. Martin, Sätofta, en sliten Alex samt Mats med tandvärk.