Cykelvasan 2015

Då va det dags för en av årets cykelhändelser....i alla fall för mig. Att köra Cykelvasan är något av det roligaste jag gör varje år....i alla fall på en cykel! Jag brukar passa på att göra en liten mini Sverige resa varje gång jag ska upp till Mora.
I år hann vi med att besöka Billingen i Skövde, domkyrkan i Mariestad (en av två domkyrkor i Sverige som inte har ett eget stift, den andra kyrkan finns i Kalmar), Picasso statyn i Kristinehamn och Sixten Jernberg museet i Lima. Vi övernattade i Filipstad vilket va en lite konstig stad.

Nils Ferlin kommer från Filipstad.

PRO klubblokal i Filipstad. Kanske skulle gubbagänget här nere också fixa en egen klubblokal. 

Sixten Jernberg museet i Lima.

När vi kom upp till Lindvallen va det lika roligt som vanligt att träffa lite kompisar och bekanta.
Vi övernattade i Lindvallen ihop med våra kompisar från Gnosjö....alltid lika trevligt! God middag på kvällen och lite taktiksnack inför morgondagens aktiviteter innan det va dags att krypa ner i bingen. Man sover alltid lite oroligt natten innan man ska göra något speciellt. Så även denna natt. Klockan ringde halv fem vilket är tidigt men det är inga problem att studsa upp när man vet va som väntar. Jag rullade ner till starten redan innan klockan sex. Det va kallt som attan, bara fyra grader. Så det va regnjacka och överdragsbyxor på. Just när jag började rulla ner för backen kom den gamle skrinnaren Tomas Gustavsson ifatt mig. Jag har träffat honom några gånger innan och han är en trevlig kille. Vi hade en fight ihop på förra årets Cykelvasa...vi höll ihop länge innan han krampade någon mil innan målet. Han sa att han va bättre tränad i år ..... vilket fick mina horn i pannan att växa lite!

Fyra grader och solen håller på att bryta igenom.

Fram med cykeln i startfållan och sen ner till kaffetältet för att försöka hitta lite värme. Lite innan starten klockan åtta började solen lysa igenom och man förstod att det skulle bli en varm och underbar dag i skogen.
Starten gick och jag körde på va det gick i backen. Problemet är inte backen utan mer trängseln. Snart va vi uppe på platten sen gick det på bra i olika grupper. Kul som attan. Det va jäkligt dammigt och svårt att se på vissa ställen. Ibland kändes det lite farligt i nedförsbackarna. Med ca femton km kvar va det en jäkla nerförsbacke och vi låg som på ett pärlband. Plötsligt så får killen framför mig ett slag i styret och tappar ena handen från handtaget. Hjulet viker sig och han gör skrikande en riktig kullerbyta. Det enda jag hann tänka va, han kommer att slå sig halvt fördärvad. Jag drar snabbt till höger och klarar mig med några cm när jag får ett jäkla slag på låret från hans styre. Killen bakom mig körde rakt över den fallande cyklisten. Jag får så jäkla ont i benet att jag tänker att jag får bryta. Men efter någon minuts rullande släpper det lite och jag står på igen och kommer snart ifatt gruppen jag nyss släppt. Snart va vi framme i Mora och det är alltid lika skönt när man ser klockstapeln i sista kurvan. Några spurtade, vi andra rullade in och va nöjda med dagen. Tiden blev 3.06 vilket jag får vara nöjd med. Det va tredje gången jag satt på mountainbiken sen Cykelvasan ifjol. Till nästa år får jag försöka dubbla träningsmängden.
När jag klev av cykeln kunde jag inte stödja mig på benet. Som tur är ligger läkarstationen precis vid målet på Vasan. Jag stapplade in och fick tag i en läkare som tittade på benet. Du kommer att få en riktigt lårkaka sa han och lindade in låret med en elastisk binda. Sen va det till att halta resten av dagen och även nästföljande. Det är först idag som jag kan stödja mig på benet. Jag tror inte att detta ska vara några problem och räknar med att pendla till jobbet imorgon.

En alltid lika glad Kristian Skoglund. Den yngre generationen är imponerad av farsan!

Mattias Svan intervjuar vinnarna Stenerhag och Wetterhall.

Kvällen tillbringades i Mora där det blev både god mat och dryck. På söndag morgon blev det tidig frukost innan den långa resan hem till Skåne.

En av höjdpunkterna i helgen va att träffa mina gamla dödspolare, Håkan Larsson och Sulken. Alltid lika kul!

Jag tycker att Cykelvasan är riktigt kul att köra, trevligt upplägg och en riktig folkfest. Ibland hör man några sk. moutainbikare klaga...det är inget riktigt MTB lopp....det är för dyrt osv. Jag brukar fråga, va är ett riktigt MTB lopp? Ute i en skog med 18 startande i elitklassen och 7 i damklassen!!!! För mig som är en cyklande gubbe....som dom flesta i startfältet är detta loppet som gäller.

Jag ska också tillägga att en av helgens högpunkter va att slå Gustav Höögs farsa, Ola. Vi har en inbördes fajt varje år. Det började med att det gällde en öl. Nu har det gått tre år och vi har ännu inte köpt en öl. Men nu kom vi fram till att vi kör bäst av fem. Jag leder nu med två-ett så nästa år ska det smaka med en riktigt kall öl......eller hur Ola!

Vi hann även på hemvägen med ett kulturbesök. Selma Lagerlöfs Mårbacka.

Vägen mot VM fortsätter med två dagar i veckan på innecykeln samt resten ute.....ser fram mot första helgen i September.