Tävling igen

Veckan har gått på riktigt bra. Jag har fortfarande ont i låret efter missödet i Vasan förra veckan men det blir bättre och bättre för varje dag.
Det enda missödet i veckan skedde i onsdagskväll uppe i Kristianstad. Eftersom IFK Göteborg är mitt  favoritlag i fotboll i Sverige passade jag och frugan på att åka upp till Kristianstad för att se Blåvitt möta Kristianstads FF i Svenska cupen. Det är inte ofta man får sånt fint besök i Skåne så det gäller att passa på när tillfälle ges. Det va en underbar sommarkväll och humöret va på topp. I alla fall till det va dags att betala inträde. Biljettförsäljaren va en ung kille som va väldigt trevlig. Två biljetter sa jag......och killen svarade 100 kronor......jag betalade och såg fram mot matchen. På väg till läktaren sa jag till frugan att det va billigt. Jag kollade in biljetten och såg till min fasa att pågajäkeln hade sålt två pensionärsbiljetter till oss. Jag va nära att gå tillbaka och ta ett snack med honom, men så tänkte jag att det är nog bara att gilla läget. Att vi sedan fick se Blåvitt vinna med 6-1 satt som en smäck!

Får jag tag i den pågauslingen så ligger han risigt till!

Vi här nere i Skåne har fördelen att vi snabbt kan smita över till Danmark för att tävla. Nu i söndags va det dags för Soröloppet på Själland. Jag körde i 50 års klassen för att få en lite hårdare tävling samt ett större startfällt. Banan va ca 28 km lång och riktigt kuperad, på våra tre varv fick jag ihop över 900 höjdmeter. Tanken för dagen va att köra riktigt offensivt och inte bry mig så mycket om placeringen. Detta för att få en riktig genomkörare för vad som väntar. Tävlingar i Danmark är något helt annat än i Sverige. Här rycker och attackerar man hela tiden vilket gör det riktigt kul men samtidigt svårt. Man vet aldrig vilken utbrytning som kommer att gå hem och just detta är tjusningen med cykeltävlingar. Jag tror att jag va loss med olika folk säkert 7-8 gånger utan att det gav resultat. Ibland hade vi en bra lucka och man tror att detta kan bli något.....3 minuter senare är klungan ifatt och då kontra rycker några andra. I mål va jag 33:a av 54 startande vilket inte är mycket att skriva hem om.....men jag va nöjd och kände att detta va ett steg framåt!

Upploppsbacken på en riktigt hård bana.

Patrik Heiler som va med på samma tävling körde riktigt bra och blev 6:a i 40 års klassen. Han va trött men nöjd och jag kan lova om inget händer så kommer han att köra riktigt bra på VM i Ålborg.

Två alltid starka killar som körde bra som vanligt. Anders Dellien och Patrik H.

1970 så åkte mina föräldrar med mig från Jönköping till Trelleborg så att jag fick köra nordens största ungdomstävling, Trelleborgs 3 dagars. Vi tältade på Dalabadets camping. Tältet bredvid oss hade tre unga killar från Randers i Danmark. Vi blev snart kompisar. Den ene killen Torben och jag brevväxlade sedan med varann i flera år innan det dog ut. Sedan poppade hans namn förbi ibland. I söndags i Sorö när jag körde ut till starten hörde jag en dansk ropa mitt namn. Jag vände mig om och såg en något korpulent man. Jag stannade......for helvete Håkan känner du inte igen mig sa han! Det va Torben och han va för dagen tävlingsledare. Helt otroligt....45 år senare korsades våra vägar igen.

När jag vaknade i morse så kände jag i spirorna att jag tävlat igår. Lite muskelöm efter alla igång drag. I morgon bitti blir det ett tortyrpass på inne cykeln sen får det nog räcka med inne cykling på ett tag. Vägen till VM fortsätter med ute cykling oavsett väder!