Nefa lampa |
Nefa lamphållare för snabbkoppling |
I början på sjuttiotalet när vi körde uteträning på kvällarna va det konstant med livet som insats. Trafiktätheten på den tiden va inte i närheten av vad den är idag....det var inte belysningarna heller. Vi körde med dom danska Nefa lamporna som hade ett 1,5 volts ficklampsbatteri. Brinntiden va inte lång......och skenet dog ut på några km när batteriet började ta slut. Framlampa och baklampa fästes med ett fäste genom snabbkopplingen. Efersom man på den tiden va ung och odödlig samt att man hade konstant dålig planering.....blev skenet därefter. När man skulle ut och träna hade man glömt att köpa batterier....(uppladdningsbara batterier fanns inte på den tiden) så blev det till att köra med lite glöd på lampan. Oftast va vi ett mindre gäng som körde ut och ibland va det bara kille som efter stund hade en fungerande baklampa.....den lyckosten fick ligga längst bak hela rundan. Reflexer hade vi inte heller.....nu när man tänker tillbaka så va det fan inte klokt....men jag tror de flesta cyklister från den tiden känner igen sig.
Ever Ready Framlampa |
Några år senare kom det en betydligt bättre framlampa från engelska Ever Ready. Den satt man fast på styret med ett fäste.....och ville man inte ha fästet fastskruvat på styret använde man en clipsrem. Denna lampa hade två 1,5 volts batterier vilket gav ett lite bättre sken samt inte minst längre brinntid. Nu plötsligt kunde man se va man skulle ta vägen i mörkret....vilket inte varit helt lätt innan.
Ny version av sjuttio talets vintercyklar |
Klockan sex tisdag och torsdag kväll drog vi väg från klubblokalen på våra vintercyklar. Rakt styre, lädersadel, inga växlar....47 x 18 i utväxling med frihjul, 27 x1 1/4" hjul 32 mm. däck. Vikten vet jag inte....men den va inte lätt att bära upp för trappan från klubblokalen. En och en halv till två timmar brukade vi köra lampans sken......om man hade nya batterier.
Idag finns det lampor som har sken som slår de flesta bilar från sjuttiotalet......helt otroligt. Uppladdningsbara lampor med många timmars brinntid....fäste för styre om du vill köra racer....hjälmfäste om du vill köra MTB i skogen.
Träna på.........i mörkret, se bara till att ha rätt prylar för den typen av cykling ni sysslar med.
Hej Håkan....ha! ha!
SvaraRaderaDet er virkelig en tur ned af "Mindernes Boulevard" , kun oplyst af en upålidelig forlygte fra Kina eller Taiwan som af og til gik ud fordi der var et hul eller bump i vejen. Jeg var så "heldig", at det meste af min vintertræning om aftenen foregik i udkantskommunerne af København; dvs. Rødovre, Hvidovre, Albertslund,Brøndby....osv, der var gadebelysning over det hele, men også en masse biler ( dog ikke så mange som idag )som man så skulle passe på. Selv om dette var i starten af 1990'erne så var lygterne slet ikke i nærheden af dagens standard - de lyste fint og klart lige når man kom et par friske batterier i, men efter en træningsaften i frostvejr, var det så som så med lysstyrken.Hvis man kom til klubtræning uden lygter, så var det farvel og tak for denne gang...man fik ikke lov til at køre med!!!
Klubtræningen var som regel tirsdag og torsdag, men der skulle jo også trænes mandag og onsdag, så der måtte vi afsted en 4-6 mand uden vores træner...og på de ture var der ikke rigtig nogen regler for lygteføring...Så der blev rystet meget på hovederne, peget og råbt og skreget ad hjælpeløse bilister der var ved at køre os ned...ja ja vi har også været unge og udødelige på den anden side af sundet...og min bedste kammerat kørte ovenikøbet rundt med sine sorte Oakley Factorypilots på om aftenen - man skulle også se cool ud - og reflekser det var kun for tøsedrenge!
Et par gange blev vi da også stoppet af politiet for at køre uden eller næsten uden lys. En gang, en kold aften bemærkede en ældre betjent der havde stoppet os:" - selvom I kører rundt med lysende røde næser, så skal lygterne altså virke".
Tjahh.. nu bor jeg på Bornholm og gadebelysningen er meget sparsom og kun inde i byerne, den er iøvrigt slukket mellem 00.00-06.00, så hvis jeg ikke har tidligt fri så blir det en tur på hometraineren i hverdagen.
God vind
Christer
Bornholm