Efter en bra cykelvår med lite för lite träning än tänkt så va det dags för årets Vätternrunda. Alltid kul att ha lite olika projekt att se fram mot....för mig är det nog lite av ett måste att ha något på gång för att motivera mig till att ta i lite extra på morgonpendlingen till jobbet. Att Vättern sen är 30 mil är bara ett plus....när man som jag tycker om att cykla.....för ju längre det är ju mer får jag köra...och det är ju inte fel!
 |
| Utsikt från köksfönstret...sämre kan man bo |
Vi bor som vanligt ute hos Åke i stugan vid Varamobadet....bättre kan man inte bo. Patrik, Micke och jag bodde i den stora stugan och Marina fick som ensam tjej gäststugan för sig själv.
Väderprognosen såg bra ut, vilket innebär...inget regn och ganska varmt. Däremot snackades det om att det skulle bli blåsigt.....och det blev det...även för en skåning.
Efter en bra kolhydratladdning med både dryck och massa gel....så va vi laddade till max när det va dags att krypa ner i bingen på fredag kvällen. När man väl kommit ner mellan lakanen....kändes det att man ätit ordentligt två senaste dagarna....att ligga på magen va inte ens något att fundera på!
 |
| Laddad innan start! |
När vi rullade ner till starten som va 9,34 kändes det bra....förutom att det blåste som attan. Väl vid starten dök det upp en massa bekanta ansikten som alltid är kul att träffa. Sätofta Lasse kom förbi och hälsade....han hade kört sin runda med kompisarna. Han såg så pigg ut så jag tänkte....han kanske vill ta ett varv till runt sjön! Men jag vågade aldrig fråga!
I år så körde jag med ett gäng från CK Bure i Halmstad, Åstorps CK och Borås CA. Några av killarna kände jag sen innan...några lärde jag känna under resans gång.
Starten gick med ledar MC ut ur Motala. Jag vet i fan va han hade tankat med men det va full fart från första tramptaget....ett tag trodde jag att det va en morgonutbrytning på gång.
Väl ute ur Motala hann vi inte många km innan det va dags för första vurpan. Jag klarade mig precis förbi...med några decimeter tillgodo. Det va som tur bara två man som gick omkull.
Sen va det dags att börja gasa....ja, jäklar va det gick ner mot Ödeshög. Motvinden va riktigt styv....ibland när man kollade ner på mätaren visade den på 32 km/h och då tog jag i va det gick...
Det tog inte många mil förrän vi va ca. 10 man som gick runt....och det brann redan i benen. När vi passerade skylten 250 km kvar sa jag till Patrik...detta kommer att bli en lång dag!
Snart va vi nere i Jönköping och då sa Peter Carlsson till mig....vi kör bra....vi ligger 1 1/2 minut efter snittet på sju timmar. Det va riktigt bra i den motvinden.
 |
| Mike Wallace and the Caretakers |
Sen va det dags för Trånghalla backen och då skänkte jag mina tankar till den gamla tio i topp ettan " The end of the world " med Caretakers och Mike Wallace...... 1966 va året och jag va 11 bast och diggade vilt!
När vi rullade ner för backen mot Bankeryd dök nästa minne upp när jag fick se skylten in till höger som sa Vidablick. I min ungdom när jag växte upp i Jönköping va jag med i KFUM....Kristna Förening Unga Män. Inte för jag va speciellt religiös....men dom hade en massa sportaktiviteter, vilket jag alltid tyckt varit roligt. Fotbollsturneringen på Vidablick va alltid en höjdpunkt på året!
Ett snabbt stopp på 90 sekunder efter Bankeryd va ett av dom två planerade stoppen. Sen började vi rullade ordentligt...med ett lagtempo på ca 10 man. Det gick jämnt och fint och fort....ibland när man kollade ner på mätaren stod den på 57-58 km/h och det flöt på bra i medvinden.
 |
| En stark kille och en lite klenare! |
Rasmus Henning har under veckan blivit en ny kompis till mig. Han hade fått mitt telenummer av Enervit och ringde mig under veckan och undrade om vi kunde köra ihop. Rasmus är en helt fantastisk triathlet och har många resultat i världsklass. Resultatlistan är lång som ett ösregn....5 världscupsegrar....sjua och åtta på OS....vinnare Ironman i Roth med en tid på 7.52 med ett avslutande maraton på 2,39.
Klart att jag ville köra ihop med en sån kille....och det va ett nöje....han kunde cykla..som en tävlingscyklist...inget vingel utan jämnt och fint tryck.
När vi kom upp mot Hjo började vi bli färre som gick runt där framme och helt plötsligt skrek Peter C. ...vi går ner på 30 sekunders förningar. Jag fick bita i som attan.....Peter drog stark som han är....jag hade fullt upp att hålla 20 sekunder med tryck. Men det rullade på med 5-6 man som drog.
Helt plötsligt gick det en eker i Peters bakhjul.....sen va den Vätternrundan körd!
På vägen upp mot Karlsborg började Patrik stöna att han hade ont i kistan...och va helt orkeslös....
Vi nästa snabbstopp i Karlsborg klev han av....det gjorde han rätt i....går inte motorn rent ska man inte fortsätta....så är det bara!
Nu va vi inte så många kvar där framme och fortfarande åtta mil kvar. När vi kom till Hammarsundet och började köra söder ut stod motvinden som en vägg mot oss. Shit, va tungt det va...5 - 6 man gick runt och farten sjönk dramatiskt. Brattebo backen gick bra....vägen ner mot Medevi gick också bra....fast det va mycket trafik och ibland blev det lite tight med alla bilar.
Medevibacken....va helt OK och sen kom vi snart in på den lilla trevliga vägen som bär mot Motala...nu blev det lite mer skog och därmed lite med lä!
Sista milen till Motala körde vi på 14 minuter vilket är bra efter 29 mil. Vi rullade i mål på 7.05 vilket är helt OK efter en Vätternrundan med med ovanligt starka vindar. Jag tror om vi hade haft Peter C. och Patrik med oss in i Motala hade vi klippt sju timmar. Nu har det ingen större betydelse....det viktiga är att det blev en bra och trevlig runda i sällskap av bra trevliga cyklister.
Kolhydratladdningen hade igen fungerat perfekt.....förbrukade en cykelflaska och två gel....utan att tappa någon energi på slutet. Jag vet i fan va det är som gör detta.....men så är det!
Tack alla kompisar som va med och gjorde detta till en trevlig runda!
 |
| Nisse, en gammal kompis va glad som en spelman efter att ha gått i mål! |
 |
| Marina, snabbaste dam som vanligt 7.05 |
 |
| En GT är aldrig fel efter en Vätternrunda! |
