Är du inte klok?

120 mil och 9000 höjdmeter.

                                                                                  
Det svåraste som finns på en cykel är att cykla fort. Att cykla fort och långt är säkert ännu svårare.....att cykla enbart långt är betydligt lindrigare. För många år sen, jag tror att det va 2003 fick jag för mig att jag skulle köra långt...riktigt långt och började snegla på det klassiska långloppet i Frankrike...Paris - Brest - Paris vilket är 120 mil långt. Tänkte att skulle passa mig utmärkt....120 mil i ett svep....inte så fort men riktigt långt. När jag började kolla närmare såg jag att man måste köra 4 kvalificeringslopp i Sverige innan man fick anmäla sig, sen va det normalt inga problem att komma med. Nu för tiden är det betydligt krångligare att komma med eftersom cyklingen har blivit betydligt globalare. Vintern gick och jag tränade på som vanligt och tänkte inte så mycket på sommarens äventyr. När jag va nere i Belgien på en snabbvisit hos Vermarc kläder träffade jag min gamle kompis Eddy De Bie (pappa till Sean De Bie, Lotto) som jobbar där som säljare. När jag berättade att jag skulle köra P -B-P sa han....du är inte klok! Vadå...svarade jag......cykla är det roligaste jag vet och då måste ju det optimala vara ju längre...ju bättre.  Eddy bara glodde på mig och svarade iskallt....göka är det bästa jag vet.....men inte fan hela natten! Sen va det slutsnackat om långcykling!

                                                                   
Man skulle som sagt va köra 4 kvalificeringslopp. Det första i mars va på 20 mil, det andra i april 30 mil, det tredje i maj 40 mil och det sista gick också i maj och va 60 mil. På vissa ställen är man tvungen och stämpla ett kort som man har med sig. Det kunde vara en bensinstation, korvkiosk osv. som satt sin firmastämpel och klockslag, detta för att bevisa att man kört hela rundan. Man har en min och maxtid som är väl tilltagna som man ska hålla sig inom. Cykla långt är OK....att cykla långt om man är ett större gäng kan ju vara riktigt roligt. Nu va vi inte många här nere som skulle köra denna kvalserie så det blev lite avslaget.

Kval 1. Starten va som alltid på Shellmacken vid Hyllie i Malmö. Rundan gick från Malmö - Bjärred - Kävlinge - Sjöbo - Ystad - Trelleborg - Malmö. Vi va en 5 - 6 st som körde runt och fick en trevlig tur på 20 mil.

Kval 2. Detta kval lopp va 30 mil och gick ifrån Malmö - Trelleborg - Ystad - Simrishamn - Degeberga - Vä - Hässleholm - Hörby - Eslöv - Bjärred och tillbaka till Malmö. Jag fick sällskap av Pilota och Thommy vilket gjorde detta till en bra runda frånsett ösregn sista 10 milen.

Kval 3. Denna gång hade jag bara långloppsgurun Tony M. och en trevlig stockholmare som sällskap. Turen som va 40 mil gick från Malmö till Kävlinge - Röstånga - Åsljunga - Markaryd - Ljungby - Halmstad - Laholm - Hallandsåsen - Ängelholm - Helsingborg - Landskrona - Saxtorp och tillbaka till Malmö. Bra körning med en lite sliten stockholmare på rullen från Halmstad och hem. När man kör så långt är det inte fråga om lagtempo utan lite mer.....han som är stark drar långt i ett jämnt tempo.
Vi startade alltid klockan åtta på morgonen så på dom längre loppen fick man köra slutet i mörker med lampor. Kommer ihåg att detta lopp gick på påskaftonen och vi va bjudna in till grannen på fest. Frugan fick gå själv och jag lovade dyka upp på kvällen om det gick. Kommer ihåg att jag va tillbaka hemma klockan elva.....en snabbdusch sen in till grannarna...tio minuter senare satt jag i en soffa med en grogg i näven. Några undrade va jag hade pysslat med eftersom jag va sen......jag har cyklat 40 mil idag.....är du inte klok!

Kval 4. Efter att ha  klarat dom första tre loppen utan större problem kom detta till att bli ett äventyr! Det va jag och Tony som för dagen hade sällskap av tre snabbåkande stockholmare som va nere i Skåne på besök. Rundan gick från Malmö - Trelleborg - Ystad - Simrishamn - Åhus - Nymölla - Olofström - Ryd - Växjö - Ljungby - Halmstad - Laholm - Ängelholm - Helsingborg - Landskrona - Saxtorp - Malmö.....60 mil. Jag vet i fasiken hur stockholmarna tänkte för vi hann inte mer än till Vellinge så började dom ta riktiga stötförningar och släppte luckor. Mellan Trelleborg och Ystad hade Tony och jag fullt jobb att hålla rullen på dom. Efter Simrishamn i backarna vid Brösarp stötte dom...och då va det femtio mil kvar! I backarna upp mot Olofström började dom lugna ner sig.....upp till Växjö gick det bra. Vid stämplingen på McDonalds i Växjö blev det några burgare och Coca..... sen bar det iväg mot Ljungby....nu va det natt och lamporna va tända. Innan Ljungby började en av deras killar sladda lite i backarna men det gick bra fram till stoppet på Eurostop i Ljungby. Där fick vi i honom några korvar och lite kaffe sen bar det iväg mot Halmstad. Halvvägs till Halmstad fick en av killarna en sån jäkla hammare så vi va tvungna att stanna vid vägkanten. Han la sig i diket och ville inte köra vidare....helt plötsligt öppnade han sin lilla ryggsäck och fiskade upp en Big Mac som han hade köpt i Växjö för att ha med sig som färdkost. Flera bilar stannade i mörkret och undrade om det hade hänt något och om dom kunde hjälpa oss på något sätt. Vi fyllde upp killen med sportdricka och en massa gel och han började vakna till liv igen. Nu fick vi ta det lugnt en stund och även ge en hjälpande knuff i backarna. Väl framme vid Eurostop i Halmstad blev det ett riktigt fikastopp där vi proppade i killen allt vi kunde hitta.

En långcyklist räddare i natten!

                                                                           
 Efter en stund rullade vi vidare mot Laholm och inte minst Hallandsåsen, nu gick det bra för han hade piggnat till och hängde med utan större problem. Planen va att ta ett snabbt stopp uppe vid motellet på toppen av åsen.....men det smög sig för det va nattstängt. När vi stod där slängde sig näste stockholmare ner på gräset och klagade på att han va helt slut och hade fått hammaren. Fram med mer gel och sportdryck så att han kunde komma på hjulen. Efter en stund rullade vi ner för åsen mot Ängelholm. Där stannade vi snabbt vi McDonalds och fick lite färdkost. Vid Helsingborg va det dags för nästa pit stopp vid McDonalds...nu började Tony och jag tröttna på snabbåkarna och vi kom överens om att han och jag skulle fortsätta mot Malmö och snabbåkarna skulle stanna kvar en stund och försöka återvända till livet!
Dom va snabba i början och sen har jag aldrig sett dom mer...

Sen va det bara till att vänta på att anmälan till Paris - Brest - Paris gick igenom....och det gjorde den! Loppet där nere va en upplevelse och en en helt annan story som kommer senare.

Nu när jag tänker tillbaka på dessa kval loppet och ev. tankar om att i framtiden göra om äventyret....blir svaret.....är du inte klok!