Datorhaveri är ett gissel i min ålder!

För ett tag sen när jag sålde en cykel till en dam så frågade hon mig: Håkan, jag hoppas att denna cykel är lika bra som min gamla för den har jag haft i 28 år? Va svarar man på en sån fråga?
Klart att den inte har samma kvalitet som en standardcykel för 28 år sen.....så är det och det är bara att gilla läget! Nästa gång jag köper en dator ska jag fråga hur länge den håller! Jag undrar va jag får för svar....en sak är jag säker på och det är att svaret blir nog väldigt svävande. Ett par tre år sen brukar det vara dags att byta.....men det är kanske tanken för att vi ska hålla konsumtionen igång. I min värld är det helt galet!

Vilken jäkla smäll!

Har haft en bra träningsvecka med några riktigt fina pendlingspass på morgonen. Lite taskigt väder med blåst och lite regn har inte hindrat mig. Är man peppad så är det bara att stå på.....man vet ju aldrig hur länge det varar! Lite hårda morgonpass kryddat med SBI intervaller ska nog göra susen inför nästa helgs Nordiska veteranmästerskap i Danmark.

Mats, ser nöjd ut! Kul att äntligen få plåga Patrik

Idag hade jag och Patrik lyckats övertala Mats Murare att ställa upp på ett riktigt hårt intervallpass med sin Kawasaki. Övertala och övertala.....det va inte svårt alls för han såg det som ett nöje att äntligen få plåga oss....även om det för denna gången va på en motorcykel.

Idag va det vinterkläder som gällde!

När jag vaknade i morse visade termometern på 10 grader och regnet öste ner. Men som sagt....är man peppad så är man. Rotade fram en del av vinterkläderna igen....för nu jäklar skulle elementen trotsas. Mötte upp Patrik i Örtofta och vi körde på en timme innan vi mötte upp Mats. Det va knappt en bil ute och regnet öste ner....de enda vi mötte va FK Trampens pigga motionsgäng anförda av Christer W. i täten. Starkt gjort att ge sig ut en dag som denna.....när dom flesta normalt funtade människor skulle nöja sig med en långfrukost vid köksbordet!

Mats va som vanligt på hugget och hade den där glimten i ögat...först körde vi på i ett hårt jämnt tempo sen va det dags för slaktintervaller. Mats kom körande bakifrån och sen va det bara att spurta in på rullen och försöka överleva i 20 - 30 sekunder. Vi körde växelvis i 45 minuter...sen va jag död i benen.
Vi skiljdes åt i Örtofta och jag hade fullt upp att ta mig hem över Sallerupsbackarna  fortfarande i regn.
Hemma på garageuppfarten visade mätaren 98 km och hurtbullesnittet blev lågt.....igen!
Snabbdusch och en kopp kaffe och några ostmackor sen va det dags att dra till Lund för att hitta ett par nya badbrallor inför semestern. Helt slut i benen när jag jagade runt...men till slut hittade vi ett passande par. Det blev inte ett par Speedos denna gången heller!

Några bra morgonpass till i veckan sen är jag klar för nästa helgs äventyr i Danmark. Ska bli riktigt kul att få köra en tävling igen, även om motståndet är hårt denna gång!