Äntligen söndagsrunda igen

När hela cykelsverige tävlar i MTB Vasan, Burseryd eller i Danmark försöker jag få ordning på min gamla lekamen efter förkylningen. Idag va det dags att dra en runda med träningskompisarna Sätofta-Lasse, den starke snickaren Wall och sist men inte minst Mats Murare.
Vi drog iväg österut mot Skarhult då Wall började snacka om G1 och distanstempo viket vi andra ställde oss frågande till......Sätofta frågade om det va Grogg 1 eller va han menade. Distanstempo med Wall är inte heller något man leker med.

Två stadiga ryggar att följa....den ene kör med bär och nötter den andra kör med Prosecco eller Mackmyra....gissa vem.

                                                             
Det tog inte många km innan vi mötte FK Trampens motionsgäng som kom som oljade blixtar i medvinden. Vidare mot Löberöd - Lyby - Hee och ut på vägen mellan Hörby och Sjöbo, vilket alltid brukar vara en plåga med all trafik. Vi svängde vänster vid Korsholm mot Önneköp och efter ett par km drog vi höger in på en liten väg som går till Östraby.
                                                     
Väl i Östraby drog vi rakt fram till Hjularöd som för sitt slott är känt från adventskalendern Mysteriet på Greveholm för många år sen.
                                                    
Sen gled vi vidare mot Harlösa kyrka - Hammarlunda - Flyinge och till Gårdstånga där Mats som vid det här laget började bli sliten drog till Lund. Wall som inte nöjde sig med en saftrunda tog sällskap med Mats mot Lund för att fylla på med någon timme eller två. Sätofta och jag styrde mot Eslöv i medvinden utan några större fartökningar.
Väl hemma blev det lite eftersnack och fika i trädgården innan Lasse styrde hem till familjen i Volvon.
Väl hemma stod mätaren på 99 km och hurtbullesnittet landade på 33,5 km/h.

Mats Murare, den svenska versionen av Henk Lubberding. Båda är riktiga stilåkare.

                                                           
Jag har märkt med åren att det tar ett bra tag att komma tillbaka till något som liknar form efter ett uppehåll. När man va yngre kunde man hålla upp en vecka sen tog det några pass sen va det som vanligt igen. Håller man upp nu tar det en evighet att komma tillbaka....så det är bäst att träna på och ge fasiken att hålla upp. Jag tror detta kan ha något med åldern att göra men också är individuellt. I vårt träningsgäng har vi en flygande doktor som är helt tvärtom....ibland ser vi inte honom på flera veckor och helt plötsligt dyker han upp och kör intervaller så att vi knappt kan hålla rullen på honom. När vi frågar om han har tjuvtränat kan han svara.....jag har bara sprungit lite.....som om det skulle hjälpa.
Nu gäller att ligga i lite med träningen och försöka hitta lite cykelben innan säsongen är över.