Idag blåste det.

När jag stängde dom bruna på lördagskvällen va det ett riktigt busväder. Det regnade och blåste ordentligt och inspirationen för söndagens gubbarunda va inte på topp. Jag kollade på dmi.dk innan jag släckte lampan och dom lovade att regnet skulle upphöra under natten men blåsten skulle fortsätta.
När klockan ringde vid sjutiden hörde jag hur det blåste ute och det tog i riktigt i taket. Det första frugan sa.....ska du ut i det här vädret? Jag svarade...vi får se om det inte snart kommer ett...."jag ställer in" sms....
Efter lite grötfrukost och tidningsläsande hade det fortfarande inte kommit något sms så det blev till att byta om.
När Lasse och jag körde upp i backen mot Sallerups Kyrka kände jag hur sura benen va. Efter en flitig träningsvecka va jag trött i påkarna. Styrketräningen med dammsugarröret på axlarna tar ordentligt i låren.....
På vägen mot Örtofta hade vi en grym motvind och det tog en jäkla tid att komma fram till byn. Vi fick fortsätta mot Lund innan vi mötte Johan och Mats. Sen fick vi fortsätta en bit mot Odarslöv innan Patrik dök upp. Han stönade och pustade.....17 km i snitt och 93% av max i puls. Han fick ta några djupa andetag innan vi rullade tillbaka mot Örtofta för att sen svänga ut i motvinden mot Virke.

Här va det tungt, riktigt tungt.....när jag kollade ner på mätaren såg jag att på vissa bitar va vi nere i 14 km/h och det va fan inte mycket över styrfart. Vi drog tillbaka till Remmarlöv...som på senare tid har blivit en riktig kändis by tack vare sitt ölbryggeri. Kan verkligen rekommendera deras öl.

Remmarlöv öl, riktigt god!

Sen körde vi ut i motvinden igen mot Marieholm och Södervidinge. Jag fick Mats bredvid mig på insidan......och det är ingen lek när man har tunga ben. Jag vet inte va det är men Mats får julafton varje gång vi kör ihop och jag har det tungt. Han har nämnt något om gammal ost osv. jag vet inte riktigt va han menar. Härom helgen sa han till mig....kan du inte träna lite mindre i veckan så att du inte är så dålig nästa helg. Nu är det så att Mats och jag har varit polare i mer än trettio år och jag såg glimten i ögat.....och tur va det.
Jag orkade inte sitta många minuter bredvid Mats innan jag fick smyga bak igen. Snart va vi framme i Dösjebro och där körde vi mot Saxtorp....ett par km efter Dösjan styrde vi väster mot Hofterup och sen vidare mot Barsebäckshamn. Väl ute på rakorna på kustvägen började halvhjulskungarna Sätofta och Johan duellera med varann. Johan på insidan i vinden och Lasse på utsidan på läsidan. Men inte hjälpte det Lasse....han sjönk sakta men säkert neråt......cm för cm. Vi andra hängde på som slipsar där bak. Efter några km fick Lasse vika ner sig och då drog Johan på en rökare och försvann i fjärran.

Här snackar vi duell

Det va tur att vi va framme i Barsebäckshamn för jag va nära att få en hjärtattack. Vi pustade några minuter och tittade på det stormande havet innan vi drog ut i medvinden mot Löddeköpinge och Stävie. Det hjälpte inte så mycket med medvind......det va fan lika tungt. Vi mötte inte någon som va ute och tränade idag...den ende snabbcyklisten vi såg körde vi om just innan Furulund. Det va det lokala fyllot som styrde i en jäkla hastighet mot den lokala ICA butiken.....för ett sixpack nödraketer!

Johan och Mats svängde av i Lackalänga mot Lund. Vi andra körde mot Kävlinge och sen vidare mot Örtofta. Här rullade det på ganska bra....med bra medvind i ryggen. Patrik körde vidare mot Sandby och Lasse och jag körde upp i sidvinden mot Eslöv. Jag funderade för mig själv.....hur i helsicke ska jag komma upp för Sallerupsbackarna idag. Just i foten av backen blev vi omkörda av en stor betupptagare men vi kunde inte slänga oss in på rullen. Jag satt på utsidan i vinden och det gick saktare och saktare....då säger Lasse...vi byter sida så du kommer på läsidan. Det gjorde saken lite lättare. Lasse är som Bamse.....alltid snäll.....nästan...om inte hans halvhjuls kompis Johan kommer upp vid sidan om.
Väl hemma på garageuppfarten va mina ben helt döda och hurtbullesnittet hamnade på 27,1 km/h och distansen på 92 km.

Kanske inte det snabbaste gubbagänget....men helt säkert det trevligaste!

Efter söndagsrundorna på vintern brukar jag krypa ner en stund i badkaret. Där låg jag och läste lite i senaste numret av Runners World. Min gamle kompis Christer Wernhult har en stående krönika i varje nummer om träning. I detta numret hette artikeln "Träna smartare" och där stod det....töm inte reservtanken i de enskilda träningspassen. Du ska känna dig ordentligt trött - men inte helt utmattad - efter väl genomfört träningspass. Jag låg där i badet och funderade om det är för sent att bli löpare! Jag funderade också om jag inte ska byta träningsgäng och hitta ett så nu för tiden populärt cykelfikagäng!
När jag väl kommit upp ur karet tänkte jag.....nästa söndag...då jäklar!