Husierundan 2015

Idag va det dags för ett av sommarens trevligare motionslopp, Husierundan som arrangeras av Klubben Cyklisten i Malmö. Jag va ganska tidig till starten och redan då va det många cyklister där. Alltid kul att se många cyklister som är på hugget en söndagmorgon. Många tar detta motionslopp som en sista putsning av formen inför Vätternrundan som går nästa helg. Jag tror att det va omkring 350 startande idag, vilket jag tycker är i underkant för detta trevliga lopp.

Anders Engdahl såg nästan ut som i fornstora dagar. Riktigt kul att se honom på startlinjen.

Massor av cyklister.

Alla laddade innan start!

Man hinner inte många kilometer ut på banan innan man är på underbara småvägar. Man kan inte tro att man är i närheten av sveriges tredje största stad. Idag blåste det en riktigt hård vind från väster vilket innebar att det va en jäkla medvind på vägen ut mot Romelåsen. Små slingriga vägar och hård vind gör att det blir hårt hela tiden och det tog inte lång tid innan startfältet va ordentligt uppdelat. Vi for igenom Staffanstorp och snart va vi i Genarp där det lugnade ner sig lite innan det va fullt ställ mot den berömda Slimmingebacken. 1550 meter lång, höjdskillnad 87 meter, 5,6% snittlutning och 8,7% på det brantaste partiet. En av dom mer för cyklister kända backarna i Skåne. Detta är en riktig jäkel och idag va det värre än vanligt eftersom vi hade riktig medvind. Men det gick en gång till....nätt och jämnt. Ner mot Blentarp rullade det på i över 70 blås. Sen svängde vi tillbaka mot Malmö och fick Kläggerödsbacken i motvind/sidamotvind. Denna backe är inte så brant men lång och helt öppen.....inte ett trä så långt ett öga kan se. Det va riktigt segt och det blev lite luckor när dom starka killarna i täten ställde på. Snart va vi uppe på Stenberget och sen gick det vidare mot Janstorp - Häckeberga innan vi va framme i Lyngby. Nu va det dags för sidvind igen och det va ytterligare några som försvann bakåt. En kilometer innan Klågerup hörde jag att dom ropade bakifrån......vurpa. I min värld när man är ett gäng som kör motionslopp och det är en vurpa så stannar alla och kollar hur det gått för dom iblandade. Denna gången gick det inte bra. Janne Karlsson låg i diket och hade antagligen brutit nyckelbenet eller skuldran. Micke Kuggen styrde upp det riktigt bra och snabbt och det tog inte många minuter innan en ambulans från Svedala va på plats. Det är aldrig kul med vurpor och att det denna gång va min gamle kompis Janne gjorde inte saken bättre. Jag hoppas att det inte va så farligt och att Janne snart är på hjulen igen.
När vi väl kom igång igen så va det riktigt avslaget och det blev inte bättre av att benen kändes som gipsade. När vi körde upp mot Bara hörde jag att Kuggen skrek bakifrån....jag skiter i det....jag vände mig om och svarade.....min själ det gör du inte utan häng på. Snart va han igång igen och drog som vanligt. Genom Bokskogen och Skabersjö sen va vi tillbaka i Malmö igen. Trevlig runda men med lite tråkigt avslut genom vurpan.
Mätaren stod på 122 km, 3.10 och ett hurtbullesnitt på 38,4 km/h maxhastighet 79,9 Km/h

Bengt har som vanligt koll på korvgrytan.

Efter loppet är det alltid kul med lite eftersnack, god korv och inte minst lite kaffe.

En lite sliten Kuggen!

Stark Skurupscyklist och en lite sliten dansk, Lars Therp!

Jerker och jag har en bra relation, men jag blir så trött på han ibland för varje gång han ser en uppförsbacke så far han iväg!

Tomas Appelgren är alltid glad. En av få cyklister som klarat 7,30 på Vättern med ett besök i massagetältet i Broviken! 

Nu blir det en vecka med lite jobbpendling innan det nästa helg är dags för ett varv runt den stora sjön.