söndag 11 december 2011

Jag blir så glad







Johan, den flygande doktorn
Efter att ha haft en bra träningsvecka med utecykling i lite olika väder och ett par bra styrkepass på gymet så kom den bästa nyheten på lördagseftermiddagen. Jag är ingen större hockeyfreak nu för tiden, då jag tycker att alla talanger och profiler försvinner alldeles för tidigt från svensk hockey. Favoritlag nummer ett är HV 71och mitt andra favoritlag är Tingsryds AIF. Jag som är uppvuxen med Rekordmagasinet och Buster....och inte minst Åshöjdens BK vurmar alltid för småklubbskänslan som kan slå det mesta. TAIF som kommer från en kommun med 6200 invånare slår Malmö Redhawks borta i Malmö Arena är stort. Det visar att småklubbskänsla och rätt inställning många gånger kan slå jättarna oavsett hur stort bankkontot är. Jag hoppas att detta aldrig kommer att försvinna, för det är det som gör svensk idrott så unik. Så när jag stängde dom bruna på lördagkvällen var jag nöjd med dagen och såg fram mot söndagens träningstur.
                                                          
När vi möttes på söndagmorgonen va det jag, Johan B. Patrik, Mats Murare, Anders W. och elitarna Lucas och Lars. Vinden va lika stark och kall som den varit en längre tid nu......men det är OK bara vi slipper snön......den kan stanna norr on Hallandsåsen. Vi drog iväg mot L. Harrie - Virke - Södervidinge - Annelöv - Billeberga - Sireköping - Halmstad By och vidare mot Bälteberga - Ottarp vilket är en riktigt seg backe där det nästan alltid är motvind. Jag kommer ihåg för många år sen när vi körde motionsloppet Landskronabygden Runt där Ottarpsbacken är den sista backen innan Landskrona. Det va bara jag och en kille kvar.....han va skidåkare från Norrland som läste en termin i Lund. Han körde på en gammal Bianchi och va stark som attan. Han drog i foten på backen så jag knappt kunde hålla hjulet på han.....då fick jag ta fram ett av dom äldre knepen i boken.....jag fick ta i allt va det gick för att komma upp jämsides med han.....då frågade jag flåsande " va kommer du ifrån" då svarade han Umeå och började prata om norrland....vilket gjorde att han glömde att ta i och jag överlevede även denna backe.
Uppe på toppen gick vägen till Härslöv - Vadensjö - Asmundtorp - Häljarp och ut på Barsebäcksrakan med en jäkla sidvind till Barsebäckshamn - Löddeköpinge - Borgeby - Furulund - V.Hoby där Mats och Johan drog mot Lund. Vi andra drog mot Örtofta där Patrik drog vidare mot Sandby och vi andra styrde kosan mot Eslöv.....men först skulle Sallerupsbackarna besegras vilket alltid är en jäkla plåga på vinterträningarna. Väl hemma i Eslöv stod mätaren på 125 km och hurtbullesnittet 29,5 km/h. Riktigt rolig runda i ett som vanligt trevligt sällskap. Speciellt kul att köra ihop med den flygande doktorn, Johan.....det va ett tag sen.
Två pålitliga draghästar Partik och Mats Murare
Söndagsgänget som alltid håller ihop

2 kommentarer:

  1. Det är en ära att få köra med Dig Håkan!
    Tack för lektionen: När det snackas i uppförsbackarna
    - Då är det dags att stöta ;-D
    / JohanB

    SvaraRadera
  2. Tjena Håkan

    Tycker det är kul att läsa dina tankar om cykel o allt annat.
    Taif är en gammal hederlig klubb med kanon hockey men utan ekonomiska muskler kommer man inte upp i elitserien....typ Växjö.

    För övrigt så har min säsong börjat med mörka mil i vintermörkret och det enbart för att slippa kramp till sommaren och göra ett veritabelt arbete inför spurten för dig:)

    Robban

    SvaraRadera