Va skulle jag i Laholm att göra

Redan när klockan ringde 4.45 hemma i Eslöv va det tungt...och tyngre skulle det bli. Grötfrukost...omklädning och iväg till Lund där jag blev upphämtad av Patrik klockan 6.20. Vädret upp till Hallandsåsen va helt OK...sen började lagom regna så fort vi så skyltarna mot Laholm. Snabb anmälan med en nummerlapp ritad med tuschpenna....precis som man gjorde när man skulle ha löpartävlingar i lågstadiet.
Vid åtta när starten gick regnade på ganska bra....finns det något tråkigare än att starta en cykeltävling i regn.

Det rullade på ganska lusigt första milen...innan vi fick upp värmen. Efter en fem mil började farten skruvas upp och vi var en 6-7 stycken som gick på snabba skift med ett bra och jämt tempo. Då dyker han upp...vi har inte sett han sen starten...gör en dragning och går åt sidan och helt plötsligt vinglar han rakt in i cyklisten brevid sig och drar med sig han i fallet. Patrik som ligger på rullen är tvungen att väja och drar rakt ut i skogen i ett jäkla brak. Jag som ligger bakom Patrik klarar mig med centimeterar från att dras med i fallet. Klungan stannar några minuter ...jag vänder tillbaka för att se hur det är med killarna. Patrik ligger i diket och klagar över smärtor i nacken.....shit tänker jag....men efter några minuter är han på fötter igen och får skjuts till läkarstationen i Laholm. Jag hoppar på cykeln och drar iväg...klungan har stuckit för länge sen. För jäkla kul...helt ensam i obygden och sju mil kvar till Laholm....för att göra det ännu bättre började det regna igen. Stannade i nästa depå och frågade efter snabbaste vägen till Laholm....ta väg 24 sa gubbarna och det gjorde jag. Fick sällskap med en trevlig kille från  Hisingens CK. Tillbaka i Laholm blev det en snabbdusch och lite skitsnack med Tony Widing och gänget. Passade också på att klämma pastan som det bjöds på....carbonara sa dom att det va......det kanske stämmer...jag vet inte, för mig liknade det mest soppa.
Patrik hade nu blivit förflyttad till akuten i Halmstad för röntgen...så det vara bara att dra dit. När jag kom dit va han nästan klar och läkarna sa att det va ingen fara .....musklerna i nacken hade tagit smällen....en vecka eller två av cykeln så är han på gång igen......allt för en vingelpelle.
Snabb hemfärd till Skåne för att hinna med att jobba några timmar...sen va den dagen gjord.
Hoppas att morgondagen blir bättre.....dom lovar i alla fall uppehåll.

Det roligaste idag i Laholm va att jag träffade den alltid glade Seppo