Cykelträning för gubbar: Gran Fondo träning i Gran Fondo väder

Nä rjag satt och åt min grötfrukost så lovade dom på radio att det skulle bli en fin dag i Skåne. Det blev det...i ett par timmar. Hur svårt kan det vara att få ihop en väderprognos som stämmer ett par timmar framåt. Vid starten i Trollsjöområdet dök det upp mer än 40 friska cyklister. Verkligen kul att se så många killar som är på hugget för en bra träningstur. Vi gav oss iväg mot Marieholm i en svag motvind. När vi vände upp mot Bialitt blev det lite sidvind från vänster....men det var inga problem, det gick i ett jämnt och fint tempo. Upp mot väderkvarnen utanför Torrlösa rullade det på bra. Höger ner mot Knutstorp blev det igen lite sidvind och en del började få känningar i benen, men det gick bra och alla hängde på. Uppför första backen på åsen som heter Klåverödsbacken började spritta i benen på grabbarna längst fram, vilket gjorde att klungan sprack lite. Men det var inte långt kvar till första depåstoppet och jag tror att lukten av nybryggt kaffe gjorde farten ökades ytterligare. Jag tror att Lasse, Andreas och Olle från Eslövs Cykelklubb var en efterlängtad syn för de flesta.

Lasse och Andreas Eslövs CK

Efter lite kaffe och en snabb macka började det regna och höll på i 1,5 timme. Men stärkta av depåstoppet körde vi på mot Kågeröd - Billesholm - N.Vram....sen var det dags för den andra backen, Håvarpsbacken. Den är inte så brant men lång som ett ösregn i Juli. Väl uppe på toppen var det återsamling vid Stenestads Kyrka. Det är nog inte bara vi cyklister som har vårkänslor utan jag tror nog att varenda bonde i Skåne också har dessa känslor....för så mycket jord och skit dom dragit upp på vägarna senaste dagarna var det länge sen jag sett. Denna dynga i kombination med regn är ingen höjdare....man såg ut som efter ett skift i gruvan. Vi rullade på över Krika - Ljungbyhed och sedan mot dagens Cima Coppi ---Lotta på Åsen. En av dom brantaste backarna i Skåne. Ni som tycker att den är styv nu skulle varit med på 70 talet ......då var det grus från Ljungbyhed ända till Stenestad. Jag kommer ihåg ibland på vårträningarna var vägen så mjuk att man knappt kunde se fälgen på hjulet ner mot gruset. Men det gick det med. Nu trettiofem år senare är backen ännu värre....det känns som att den blir både längre och inte minst brantare för varje år. Jag vet inte om det Ohm´et eller att man blir äldre.....kan vara en kombination. Uppe på toppen var det åter igen återsamling. Nu var det inte långt kvar till det andra depåstoppet, vilket satt som en smäck. Regnet hade upphört och kaffet smakade bra som vanligt. När vi rullade iväg började det rycka i benen på snabbcyklisterna. Efter stoppet i Kågeröd blev det en fartökning uppför backen och klungan blev utdragen. Nu var det fri fart till Eslöv som gällde .....och fri fart blev det. Det tog inte många km. innan klungan sprack upp i atomer. Med hjälp av den tilltagande vinden i ryggen låg mätaren konstant på 40-45km/h vilket kändes i spirorna. Men ont ska med ont fördrivas så det är bara att bita ihop och tänka på sommarens cykeläventyr. Väl tillbaka i Eslöv var det ett gäng på 8 cyklister som var först. Sedan ramlade det in cyklister i stora eller små klungor under en längre tid.

Gänget först tillbaka till Eslöv

Jag tycker att det är riktigt kul att vi har fått Gran Fondo träningen till ett årligt happening och det är ännu roligare att det dyker upp så många duktiga och inte minst trevliga cyklister var år. Dom som inte orkar att ta sig till Eslöv denna dag vet inte vad dom går miste om. Jag vill också tacka Eslövs CK för supporten vi får varje år.....bättre blir det inte...gubbar.