Det blev ett bra slut på 2011

Efter att försökt bli av med julmaten genom lite träning så va det dags för mingelkväll med Formtoppen i Höllviken. Formtoppen Cykel hade bjudit till Strandbaden i Falsterbo. Det va tre olika föreläsare som höll igång lite innan det va dags för mingelmat.....någon öl samt liveband. Först ut va triathleten Jona Dahlqvist som visade en film om sin triathlonsatsning samt snackade lite allmänt om motivation och passion för sin idrott. Mycket inspirerande av en tjej som har ett go och drive som slår det mesta. Sedan kom Lisa Kaptein Kvist som för några år sen blev vald till Sveriges bästa PT = Personal Trainer. Lisa snackade lite om kost och speciellt kost för idrottare. Det va säkert många tankar som väcktes....där ibland mina. En sak kan man konstatera och det är att kosten är viktig om man sak motionera......och säkert lika viktig om man inte rör på sig. Sedan va det den gamle storcyklisten Sven-Åke Nilsson som snackade om cykling och sin karriär. En sak kan man konstatera och det är att Sven-Åkes karriär är det inte många svenska cyklister som kommit i närheten av och det tar säkert många år innan vi kommer att få fram en åkare som ens kommer upp knähöjd med Sven-Åkes resultat. Tänker er att se en svensk på Eurosport i den prickiga bergströjan i Touren....jag är säker på att det eminenta kommentatorsparet Vacci - Adamson skulle vara nära en hjärtinfarkt......i alla fall Vacci. Sven-Åke ville att jag på slutet skulle komma in som side kick.....där vi bollade lite anekdoter och storys. En riktigt lyckad kväll som säkerligen uppskattade av de flesta. Formtoppen statade sin cykelklubb i våras och har redan 240 medlemmar varav 120 ska köra Vättern. Ett helt fantastiskt resultat som man inte kan vara annat än imponerad av. Tänk om det go fanns i alla sveriges cykelklubbar då hade vi haft en sport som såg helt annorlunda ut. Inget bytänkande...inget snack om dom eller vi.....i mina ögon är alla som cyklar cyklister...vare sig dom har licens eller inte.......och man ska aldrig glömma att det ena brukar alltid ge det andra.

Trevligt mingel med Formtoppens superstar, Ola och Sven-Åke Nillson

Jona Dahlqvist inspirerar

Lisa Kaptein Kvist snackar om kostens betydelse

Igår fredag tog jag kompledigt....jag har samlat ihop en del komptimmar under de trettio åren vi drivit affären.....och nu börjar det bli tid att börja plocka ut dom. Det blev en träningsdag med några av mina vanliga träningskompisar som va lediga. Mats Murare, Patrik H, Anders W. Jesper S. och en nu frisk Lucas blev dagens sällskap. Lucas som har haft halsont i över en vecka ville bara ta en kortare "komma igång runda" så vi lämnade av honom i närheten av Eslöv efter två och en halvtimme. Därefter drog vi mot Lödde för att lämna av Jeppe som just kommit igång med träningen. Därefter drog vi mot Furulund och därefter över backarna till Örtofta. Backarna är lite sega och benen började bli tunga....när jag plötsligt hör Mats skrika attack....va fan....inget hände förutom att Mats smög upp jämnsides med mig. Jag undrade va som va på gång...då sa Mats att han hade sagt tack.....för att vi inte gasade för mycket i backarna.....jag känner den killen ....och jag tyckte precis det lät som attack. Det är inte första gången han fintar mig...vi skiljdes i Örtofta där Mats och Patrik drog mot Lund och Anders och jag styrde mot Eslöv. Väl hemma stod mätaren på 116 km och ett hurtbullesnitt på 29,8 km/h. En bra runda i det bästa vädret på länge.

Året sista runda med gänget, Patrik, Anders W och Mats Murare.

Jag vill passa på att önska alla vänner och kompisar ett riktigt gott nytt år och hoppas att 2012 blir ett kanonår för er alla.

Idag va jag sur

När jag vaknade i morse va jag sur....helt sur invärtes. Varenda år är det samma visa.....fast man lovar sig själv....julmat i mängder. Efter ett par dagar med skinka, sill i alla former, brunkål, köttbullar, janssons osv så är hela systemet i uppror.
Därför va det skönt att komma ut på en tur idag. Manfallet på vårt träningsgäng va stort idag.....det va alla möjliga anledningar att inte kunna träna....jobba, moster i Trelleborg, Halmstad, tandvärk, familjen och ont i halsen va det som dök upp på SMS i telefonen. Så till slut blev det bara Anders W. och jag som kom iväg. 8-9 grader varmt vilket är en helt otrolig temperatur för att vara julhelgen.....ganska OK vind från väst. Det räckte att köra några kilometer ut mot Trolleholm så kände man att magen tog emot och att benen va helt döda. Det gick på bra ut mot Ask - Kågeröd - Ekeby - Bällteberga och backen i Ottarp som kändes som Monte Zoncolan i motvinden. Väl uppe vid Härslöv svängde vi tillbaka mot Vadensjö och fick äntligen lite vind i ryggen. När vi efter Vadensjö svängde upp mot Rönneberga backar....såg jag en kille i horisonten som gick stavgång.....när vi kom närmare såg jag att det va Bosse Karlsson.

Två gubbar uppe på Rönneberga Backar

Bosse som jag känt i nästan fyrtio år är alltid en glad fyr....ungdomsledare i den nu tyvärr avsomnande Landskrona Cykelklubb....själv en riktigt bra veterancyklist. Första gången jag jag träffade Bosse som är ett par år äldre än mig va 1974 på Skånes Distriktsmästerskap i Anderslöv. Detta va Bosses första cykeltävling...hur man nu kan göra debuten på en 5-mil tempotävling. Klart... klarar man det klarar man det mesta. Jag kom ihåg att jag körde ifatt Bosse som startade några minuter före mig.....själv sa han idag att dom hade plockat ner målskynket när han kom i mål.....så illa va det nog inte. Bosse ramlade ner för en stege för några månader sen och kan inte cykla på ett tag, så nu går han långa rundor varje dag. Han har också en korsett på sig dygnet runt.......jag tyckte han såg lite mager ut i ansiktet .....och då berättade han att han tappat femton kilo i vikt. När han äter lite för mycket så trycker magen mot korsetten...vilket känns obehagligt. Men Bosse är på gång och ska in kontroll nästa vecka och hoppas att få slänga korsetten. När vi drog vidare ner mot Asmundtorp satt jag och funderade på om jag inte skulle slå Bosse en signal....och se om jag inte kunde låna korsetten när han är klar med den.....det hade inte alls varit fel att tappa lite vikt nu efter jul.
Efter Asmundtorp gick det vidare mot Billeberga - Trä - Gissleberga - Marieholm och sen hem mot Eslöv...sista tjugo minuterna fick vi lite fint regn på oss men va gör det när det är nio grader varmt. Väl hemma stod mätaren på 87 km och snittet va just över styrfart.
Kanske kan man kalla passet distans....eller...fettförbränning...eller sköljpass....inte vet jag...men det va i alla fall skönt att komma ut efter några dagar i stillhet. GOD FORTSÄTTNING PÅ ER ALLA.

Den här gubben dök upp i år igen, fetare än någonsin

God Jul

God Jul

Jag önskar alla mina vänner och cykelkompisar en riktigt god jul. Passa på att njut av den goda maten, för det det tänker jag själv göra. Passa också på att njut av någon dags extra ledighet.

GOD JUL TILL ER ALLA ÖNSKAR,
HÅKAN

Idag va det halv (h)jul

I alla tider jag cyklat så har jag stött på dom.....halvhjularna....och var gång har det varit en jäkla pina. Halvhjularen ska alltid ligga ett halvt hjul före han som kör brevid. Det kvittar hur mycket man tar i så ska han ligga det där irriterande halva hjulet före. Jag har kommit på att om man börjar att bli trött, vilket inte är helt ovanligt i detta sällskap så kan man släppa av lite så släpper halvhjularen också av lite bara han får vara det där halva hjulet före. Halvhjulandet är inte bara ett svenskt betende....möter du en engelsktalande cyklist så kan du börja snacka "halfwheeling" och han förstår direkt va du menar.
Kommer ihåg att ett av dom värsta halvhjulandet jag någonsin sett utspelade sig i mitten på sjuttiotalet. Träningsläger på Hotell Svea i Simrishamn i påskhelgen...alla skulle visa att dom skött vinterträningen ordentligt. Vi hann inte många mil för mina kompisar Peter Jonsson, då Landskrona CK och senare Örebrocyklisterna och Tomas Svensson Trelleborgs CK hamnade brevid varann...och då jäklar va det ingen som vek ner sig. Kilometer efter kilometer me full gas....vi andra hängde som slipsar efter. När det va dags att skifta va det inte många kvar.....och vi hade fortfarande 4 timmar kvar att träna. Det blev en lång dag.

Genomsura gubbar

När jag för ett tag sen frågade norrmannen Gabriel Rasch som kört för Garmin-Cervelo och kommer från Ole-Einar Björndalens hemstad Hörnefors om han tränade något med skidåkarna så blev han förbannad. Han sa att han hade försökt att träna med skidskytten Frode Andresen...men det gick inte....han skulle alltid ligga före. Halvhjula frågade jag......Nej sa han.....halvcykel.....vilket är sju resor värre än halvhjula. Ska man ligga en halvcykel före sin träningskompis skulle man fan inte få äga en cykel.

Veckan har flytit på så där ....lite utecykling samt testcykel är det som stått på programmet. Idag söndag va det dags för vår vanliga söndagstur. Anders W. Mats Murare, Johan B och Lucas (som svängde hem tidigt) va dagens sällskap. Kallt och en bitande nordvästvind va det som gällde, vilket innebar att turen gick norrut. Örtofta - Virke - Reslöv - Marieholm - Torrlösa - Kågeröd - Ekeby där det började snöblaska. Vidare mot Mörarp där efter mot Tjutebro - Tågarp - Saxtorp - Hofterup där det vräkte ner med snöblask och jag kan lova att bllisterna inte trodde sina ögon. Ner mot Lödde - Borgeby - Stävie (där Mats och Johan svängde mot Lund) - Furulund - V.Hoby - Örtofta - Sallerupsbackarna - Eslöv. Väl hemma va jag totalt genomblött och gjorde ett snabbt dyk i badkaret....innan det va dags att fika. Efter en bra träningstur är ett par koppar Skånerost kaffe och några sillamackor ett måste. Sillen ska naturligtvis va från Brantevik.
Mätaren stod på 119 km och snittet 28,7 km/h.


Johan, den flygande doktorn hade en lussekatt till frukost och halvhjulade oss hela dagen



Mats gjorde idag som Phil Ligett på engelska Eurosport brukar säga "bringing up the rear" 



Anders har fått ett träningsprogram från Mattias Reck och vi andra hänger på så gott det går



Jag blir så glad

Johan, den flygande doktorn

Efter att ha haft en bra träningsvecka med utecykling i lite olika väder och ett par bra styrkepass på gymet så kom den bästa nyheten på lördagseftermiddagen. Jag är ingen större hockeyfreak nu för tiden, då jag tycker att alla talanger och profiler försvinner alldeles för tidigt från svensk hockey. Favoritlag nummer ett är HV 71och mitt andra favoritlag är Tingsryds AIF. Jag som är uppvuxen med Rekordmagasinet och Buster....och inte minst Åshöjdens BK vurmar alltid för småklubbskänslan som kan slå det mesta. TAIF som kommer från en kommun med 6200 invånare slår Malmö Redhawks borta i Malmö Arena är stort. Det visar att småklubbskänsla och rätt inställning många gånger kan slå jättarna oavsett hur stort bankkontot är. Jag hoppas att detta aldrig kommer att försvinna, för det är det som gör svensk idrott så unik. Så när jag stängde dom bruna på lördagkvällen var jag nöjd med dagen och såg fram mot söndagens träningstur.
                                                          
När vi möttes på söndagmorgonen va det jag, Johan B. Patrik, Mats Murare, Anders W. och elitarna Lucas och Lars. Vinden va lika stark och kall som den varit en längre tid nu......men det är OK bara vi slipper snön......den kan stanna norr on Hallandsåsen. Vi drog iväg mot L. Harrie - Virke - Södervidinge - Annelöv - Billeberga - Sireköping - Halmstad By och vidare mot Bälteberga - Ottarp vilket är en riktigt seg backe där det nästan alltid är motvind. Jag kommer ihåg för många år sen när vi körde motionsloppet Landskronabygden Runt där Ottarpsbacken är den sista backen innan Landskrona. Det va bara jag och en kille kvar.....han va skidåkare från Norrland som läste en termin i Lund. Han körde på en gammal Bianchi och va stark som attan. Han drog i foten på backen så jag knappt kunde hålla hjulet på han.....då fick jag ta fram ett av dom äldre knepen i boken.....jag fick ta i allt va det gick för att komma upp jämsides med han.....då frågade jag flåsande " va kommer du ifrån" då svarade han Umeå och började prata om norrland....vilket gjorde att han glömde att ta i och jag överlevede även denna backe.
Uppe på toppen gick vägen till Härslöv - Vadensjö - Asmundtorp - Häljarp och ut på Barsebäcksrakan med en jäkla sidvind till Barsebäckshamn - Löddeköpinge - Borgeby - Furulund - V.Hoby där Mats och Johan drog mot Lund. Vi andra drog mot Örtofta där Patrik drog vidare mot Sandby och vi andra styrde kosan mot Eslöv.....men först skulle Sallerupsbackarna besegras vilket alltid är en jäkla plåga på vinterträningarna. Väl hemma i Eslöv stod mätaren på 125 km och hurtbullesnittet 29,5 km/h. Riktigt rolig runda i ett som vanligt trevligt sällskap. Speciellt kul att köra ihop med den flygande doktorn, Johan.....det va ett tag sen.

Två pålitliga draghästar Partik och Mats Murare

Söndagsgänget som alltid håller ihop

Blåsig weekend

Lite nerblåsta kottar kunde inte stoppa ett gäng vindpinade cyklister

Helgen som gick gjorde ingen människa glad. Mörkt, regnigt och inte minst ordentligt blåsigt. När jag vaknade i lördagsmorse så tänkte jag att jag skulle klämma några av coach Recks styrkeintervaller eller STU som han kallar det på testcykeln. Men eftersom jag är gladast när jag cyklar utomhus och det för ögonblicket inte regnade så passade jag på att sticka ut. Hör på nyheterna just innan jag ska dra att dom har stängt av Öresundsbron för vindkänsliga fordon. När man hör såna nyheter på Radio Malmöhus då vet man va man har att vänta. Vinden va sydvästlig och säkerligen över 15 sekundmeter. Så det som gällde va att dra iväg i motvinden på lite uppvärmning innan det va dags att börja köra intervallerna.....vilket va intressant. Det räckte att ta i lite extra på en något tyngre växel så blev det direkt en styrkeintervall. Körde ett gäng innan jag vände runt hem i medvinden. Då gick det betydligt lättare, även om det började regna sista halvtimmen hem. I Skåne har vi inga berg men jag kan lova att vinden en sån här dag uppväger det många gånger om.
På söndagen va det dags för vår vanliga söndagstur. Vi denna söndag va vi, Sätofta-Lasse, Anders W. Mats Murare, Jesper S samt förstärkning av elitarna Lucas och Lars. Eftersom det regnade när vi gav oss iväg sa vi att vi håller oss i trakten och inte drar iväg för jäkla långt hemifrån om vädret blir sämre. Med det vägvalet vi har i Skåne kan man lätt zig-zaga runt Eslöv i många mil utan att komma för långt iväg. Detta är något vi brukar göra ibland på vintrarna om vädret är osäkert. Då kan man lätt svänga av hemåt om vädret blir för dåligt utan att ha för långt hem. Vi drog iväg mot St Harrie - Södervidinge - Annelöv - N.Möinge - Billeberg - Sireköpinge - Tirup - Svalöv - Bialitt - Trollenäs - Remmarlöv - Virke - L.Harrie - Krutmöllan - V. Hoby - Furulund - Borgeby - Lödde - Barsebäck - Hofterup - V.Karaby - Södervidinge och hemåt Eslöv. Ni som kan er skånska geografi ser att det inte är många byar i mellanskåne som vi missade. Bra runda i en jäkla vind gjorde att eftermiddagen tillbringades i ryggläge på soffan samtidigt som TV visade skidskytte........vilket va spännande (tror jag). När cykeln rullades in i garaget visade mätaren 132 km och ett snitt på 28,8 km/h

Samma gamla väg

Ibland är rakorna även långa i Skåne

Helgens träning blev så där, lite MTB i lördags med diverse intervaller. Skitigt och lerigt men skoj. Söndagens storm och regn gjorde att all uteträning inställdes. Uteträning på cykel är det jag helst vill göra men ibland blir det för bra. Det blev att damma av testcykeln och dra av säsongens första innepass, vilket inte va mycket att tala om. Oinspirerat och tungt....men nu är det gjort. Det va inte många watt som producerades.....men däremot kände jag en jäkla massa ohm i pedalerna. 
När jag satt där i min ensamhet kom jag till att fundera på mina träningsrundor häromkring i trakten. Jag har farit runt på samma vägar i fyrtio år och känner mig inte absolut inte uttråkad på det. Det är konstigt......snackar man med en golfare som alltid spelar på samma bana tycker man att han är en tråkig jäkel. Men det är klart bollen ramlar ju aldrig ner på samma ställe.
Jag tycker om att cykla på andra ställen....gärna utomlands....men det ska tränas så är hemmavägarna bäst. Du vet exakt vilket håll vinden kommer från, du vet på kilometern hur långa rundorna är.....och du vet hur det ska kännas i backarna. Allt detta tycker jag gör cykelträningen optimal här hemma omkring. Sen att det samma gamla hål i vägarna som det alltid varit är helt OK.
Nu är det snart December vilket innebär att det börja bli dags att träna lite mer strukturerat om det ska blir någon fart i pedalerna nästa säsong.

Dags för lite kultur

Det har varit lite taskigt med träningen sista tiden, men däremot har jag varit på en kultur resa till Belgien. Jag och frugan passade på att utnyttja höstmörkret till att dra ner till Belgien några dagar för att hälsa på några kompisar. När man kommer ner till Belgien så slås man direkt av deras cykelkultur. Det är bara att slå upp dagstidningen så är det alltid minst en sida cykel om dagen oavsett säsong. Nu är det cykelcross som gäller, så i fredags var det tre sidor cykel inför helgens crosstävlingar. För många här i Sverige är det Italien som kommer som etta när det gäller cykel....det enda jag kan säga dom har aldrig satt sin fot i cykeltokiga Belgien. Nästan oavsett vem man pratar med så vet dom allt om Merckx, Boonen, Gilbert m.fl. och har inte dom själva cyklat så har dom säkert en släkting som varit cyklist på hög nivå.
Överallt ser man cyklister som är ute och tränar oavsett väder. Här nere är det utecykling som gäller och inte testcykel eller roddmaskin som i Sverige fast Belgien har ett klimat som inte skiljer sig så mycket från Sverige.

Snackade lite cykel med Frans Veerbeck över en Maes pils



God öl från ett lokalt bryggeri i Bornem



I Belgien äter man naturligtvis mussler



Belgisk cykelkultur på Ronde van Vlaandern museumet i Ourdenaarde



Freddy Maertens en av världens bästa cyklister va riktigt trevlig

Frans Veerbecks cykel från sextiotalet



Eddy Merckx cykel



Flandria team car från urtiden

Snygg tröja



Merckx team car



Koppenberg, 18% pavé som Merckx brukade köra upp på 42 x 21

Kevin Pauwels gasar på och kör ifrån resten av världseliten i Gavere - Asper

På cross i Belgien äter man friten met mayo

Vi gjorde ett besök på Flandern Runt museumet i Oudenaarde, vilket verkligen kan rekommenderas. Här kan man lätt spendera några timmar på att kolla in Het Rondes historia.

Kollade också in Superprestige cykelcrossen i Gavere - Asper. 15000 människor på en 2,7 km lång bana ger en stämning som slår det mesta. Massor av öl och riktig feststämning och inte en huligan så långt ögat skådade. Efter lunch när ölen började tränga på va säkert kön till bajamajan längre än hela årets åskådare på svenska crosstävlingar.
Gavere är känt för två duktiga cyklister, Willy Van Maldegem som tjugoett åring ledde Paris - Roubaix med fem km kvar och fick en så hammare att han blev passerad av tre man och blev fyra. Detta va sent på sextiotalet. Nu har Willy en cykelaffär i Gavere.
Den andre cyklisten är Kenny De Martelaire som 1978 vann junior VM poängloppet på velodrom. 1979 på junior VM i Buenos Aires va han först över linjen men blev deklasserad till andra plats efter att ha trängt vinnaren Greg Lemond i spurten. Efter två år som proffs va det slut, men är nu igång och kör för fullt och vann sin klass på veteran VM för några år sen.

Om ni är riktiga freakar kollar ni in följande:

Freddy Maertens on Paddestraat som är en hård pavésträcka på Flandern Runt


http://youtu.be/Za5tgPOCKuM

Första frostmorgonen

När jag kollade in termometern efter uppstigning stod den på -2 grader. Första riktiga frostmorgonen och det va dags att börja rota fram dom tjocka kläderna. Tjockare byxor och en extra ulltröja under vinterjackan va det som behövdes för att det skulle bli lite bekvämare. Jag mötte snart upp det vanliga träningsgänget som idag bestod av Mats, Anders W, Patrik, Johan B. Sätofta - Lasse och Jesper S. Det va inte mycket till vind, men man kunde ana att den som fanns kom från öst så det fick bli start i östlig riktning. För är det en sak man ganska omgående lär sig som cyklist i Skåne så är det att se till att alltid köra ut i motvinden så att man har medvind med sig på vägen hem. Vis av detta styrde vi mot Harlösa - Övedskloster - Sjöbo centrum och sen ner mot Ystad. Just innan man kommer ut på flygrakan drog vi höger och sen kom vi ut på vägen mellan Blentarp - Veberöd. Här hörde vi Mats mumla något om att vi skull hänga höger mot Veberöd.....men det va ingen som lyssnade utan vi styrde rakt fram mot Kläggerödsbacken.....som är lång som ett ösregn. Jag vet i fan va som hände men jag tror att Patrik kom in i andra andningen för han drog i ett hårt och jämt tempo upp för hela backen med oss andra pustande på rullen. Efter ett kort stopp uppe på toppen drog vi höger mot Veberöd.....efter ett par km vänster mot Häckeberg - Genarp - Gödelöv - Dalby. Här va det någon smarting som tyckte att vi skulle köra mot Lund och sedan höger upp mot Hardeberga.......vilket är ytterligare en bra backe. Nu började kännas i benen att man varit ute en stund......Ner mot S.Sandby sen upp mot Räften - Ö. Odarslöv - Svenstorp här vek Patrik av mot hemmet. Sätofta - Lasse, Anders och jag körde mot Örtofta och sedan vidare över Sallerupsbackarna där Sätofta höll på att få punktering på lungan .....mot Eslöv. Bra runda på roliga vägar gav oss 121km och ett hurtbullesnitt på 29,9 km/h.

En trött men alltid lika glad Sätofta Lasse



Sätoftas alltid välputsade vintercykel ger oss andra dåligt samvete

 På lördagen va vi några som åkte över för att kolla på cykelmässan i Roskilde. Alltid kul att se lite nyheter och inte minst att springa på lite gamla kompisar. En bra mässa som inte är för stor men ändå innehåller lite gobitar.


I Roskilde sprang jag på två gamla kompisar, Jan Höegh och Per Sandahl



Tempocykel för Picco?

Kompislapp??



Bluemels va det som gällde....med eller utan flärp.



När jag för första gången för några år sen hörde ordet kompislapp, förstod jag inte ett dyft. Kompislapp? va fan är det? Det måste vara något stockholmspåhitt. När jag sedan fick reda på va det var så förstod jag direkt att dom menade en flärp. Flärp är en grej som hängt med ganska länge men inte i nuvarande form. Förr va den mycket mjukare och oftast i plast.....och om man ska vara ärlig inte till så mycket nytta. När man på förra århundradet monterade skärmar på sin gamla racer så kom dessa oftast från engelska Bluemels och var tillverkade i en tunn plast som i bästa fall höll en halv vinterträning. Sen va det dags att börja laga dom med gaffa eller silvertejp. Fördelen med Bluemels va att dom kom med en flärp som dock va sämre än skärmarna. Tunn plast som inte hjälpte mycket mot bakhjulssprut....det den va bäst på va att ligga mot däcket. Det brukade sluta med att man blev irriterad och slet av den där jäkla flärpen. Nu för tiden är flärparna av betydligt bättre kvalitet och dom är också betydligt större....vilket inte är helt fel om man valt fel träningskompisar som kör så fort att man är tvungen att ligga på rullen. En av mina kompisar kör med liten flärp för att slippa hjälpa till att dra....det är en taktik som inte är helt fel på vinterträningarna. Då kan man fråga sig om han är en kompis när han bara nyttjar våra flärpar? När jag en gång för länge sen tränade några vinterveckor uppe i norra England träffade jag en kille som hade taskig vinterform. Vi tränade bra i veckan...fast han fick slita var gång vi va ute. På fredagen innan vi skiljdes efter träningen så sa han att han skulle hem och plocka av skärmarna för det va klubbträning i helgen!!! Hans taktik va att dyka upp på träningen och säga att han inte hunnit få på skärmarna........som svar fick han alltid .....OK...du får ligga där bak idag. Kanske inte den optimala taktiken om man ska bli bättre ...men helt rätt taktik om man omger sig med fel kompisar. Så ett gott råd från en gammal cyklist är att när det är dags för rattmuff i bilen ska flärpen varit monterad i tre till fyra veckor...detta brukar leda till en bra vinter med många lyckliga kompisar....i alla fall om du drar.

Modern flärp....bra att ha om man nu vill dra och behålla sina kompisar

Det rullar på

Veckans aktiviteter har mest gått i arbetets tecken.....fast lite träning har man hunnit med. En kvällstur med MTB samt ett spinningpass samt lite styrka va det som hanns med innan helgens turer. Lördagen bestod av ett bra MTB pass ihop med Anders W. Skogarna norr om stan samt en tur upp mot Höör hann vi med innan det va dags att dra hemåt. Det som jag tycker är kul med MTB är att man kommer ut på vägar som man aldrig använder med racern. Det blir mest grusvägar samt en och annan stig......det tekniska är inget för mig. Det är konstigt...i somras hade jag inga som helst problem att köra ner för Galibier i nittio blås.....utan att skänka det minsta tanke. När jag ser ett lerhål ute i skogen stannar jag alltid upp innan och funderar på om det är bottenlöst eller inte.....detta brukar resultera i att jag får tvärstopp ungefär mitt ute i leran.....i bästa fall... om jag inte kört omkull innan. Tekniken i skogen är något man får jobba med om det ska bli något lopp i framtiden.



Anders W. är en trygg rygg att ligga bakom i skogen



Christer, Mats, Johan, Anders samt Jesper är ett bra och inte minst roligt gäng att träna med.

På söndagen blev det som vanligt ett långpass med gubbagänget som idag va förstärkt med elitklassaren Jesper Spjuth. Vi andra va Mats, Anders W, Christer N samt Johan B. som det va ett tag sen vi såg senast. Idag tog vi en tur över Trollenäs, Öslöv, Stehag, Ormanäs och vidare mot Sätofta. Här tyckte vi att det luktade nybakat....kan det va Sätofta-Lasse som va igång. Det gick rykte om barnkalas och vi tyckte synd om ungarna som med stor risk blivit utan bullar om vi släppt loss Johan där...så vi drog vidare mot Ludvigsborg. Där drog vi upp mot Södra Rörum och sedan ner mot Hörby. Genom centrum och sedan upp mot Lyby och vidare mot Löberöd. Ner mot Holmby - Flyinge där Christer, Johan och Mats vek av mot Lund. Vi andra rullade på mot Örtofta...där Jeppe fortsatte mot Lödde och Anders och jag drog hemåt Eslöv över de alltid tunga Sallerupsbackarna. Väl hemma i den stora staden Eslöv stod mätaren på 111 km och hurtbullesnittet 29,6 km/h.



Christer hann med en sista vurpa innan han drar till Columbia.

Det va roligt att träna med Christer Nilsson igen för det va ett tag sen senast. Antagligen kommer detta att bli sista passet ihop på länge för Christer ska ta med sig frugan och emigrera till Columbia närmsta tiden. Columbia låter betydligt varmare och inte minst mer kuperat än Skåne....så det kommer säkert att passa Christer som handsken.
Det fina vädret håller i sig och gör cykelträningen betydligt behagligare än vad det brukar vara vid denna årstiden. Hoppas att det håller i sig ett tag till .... så blir inte vintern så lång.

Så var man igång

Fick vintercykeln klar i veckan så nu va det bara att komma igång med vintercyklingen. Lördagen bestod av två timmar brevid Anders W. i ett ganska lugnt tempo mest för att se att allt funkade som det ska...och det gjorde det. Idag söndag va det dags att dra igång med dom vanliga helgrundorna. Många av det gamla gänget dök upp....Patrik H. hade klagat över halsont i veckan....men det märkte vi inget av idag...Sätofta-Lasse klagade över en begynnande bukfettma efter 2 veckor med jobb i Tyskland...Mats va lika pigg som vanligt...och den oslipade Anders W. kör som vanligt i ett tempo vilket oftast kan liknas vid full gas.....och en annan hängde som vanligt på så gott det gick. Efter att ha möts i Örtofta drog vi norrut mot L.Harrie - Virke - Reslöv - Marieholm - Torrlösa i en ganska bra medvind. När vi passerade Svalöv fick vi 5 minuter regn....men det va allt idag. Vidare över Billeberga - Saxtorp ner mot Hofterup i en styv motvind. Vid Hofterup mötte vi Richard B. som så jäkligt pigg ut...eller kan det bero på att han hade en bra medvind. Nästa anhalt blev Barsebäck och sedan genom skogen i Löddeköpinge och sedan ner över Kävlingeån. Här mötte vi ett gäng pigga gubbar från Cyklofånarna med Elitarn i täten. På hjul låg Sune Stuveback och Nisse B. ......helt otroligt.... dessa gubbar måste närma sig 75 bast och är ute och sliter asfalt varenda söndag året om. Hoppas att man har samma ork som dom när man kommer upp i deras ålder. Vi drog vidare mot Stävie och sedan ner mot Nybo.....där Lasse fick en punka.....men snabb som han är tog det inte många minuter innan vi var på väg igen. Efter att vi lämnat av Mats och Patrik vid Lund så va det en go medvind tillbaka till Eslöv. Det rullade på bra....Lasse klagade lite backarna....kan ha varit weissbieren och schnitzlarna han levt på i Tyskland de senaste två veckorna.Men han behöver nog inte oroa sig, ett par sådana här rundor till så har han nog brännt bort det mesta. När vi va tillbaka i Eslöv stod mätaren på 96 km och hurtbullesnittet på 30.5 km.
Så jäkla kul att vara igång igen.....och riktigt kul att ta en bra runda med kompisarna.....hoppas nu att vintern inte blir för bister här nere i Skåne...för då kommer det att bli träna av med detta gänget.


Mats och jag pustar ut medans Sätofta-Lasse utför ett slangbyte i bakgrunden. Mats tröja går inte av för hackor...det är säkert mer än tjugo år sen jag sålde den till han.



Vinterträning är kul

Nu är det dags för alla svenska cyklisters största glädje...vinterträning. Det finns nog inget ämne som är så kärt att diskutera som hur man ska vinterträna för att bli bättre nästa säsong. Det snackas TC...det är nog testcykel....det snackas trainer.....och inte minst snackas det timmar...redan. Jag tycker vinterträning är jätteroligt......i lagom dos. Det roligaste är att man kan skifta med massa olika moment för att bygga upp styrka och inte minst flås. Gym är aldrig fel för att bygga upp lite styrka. Roddmaskin och crosstrainer är några av mina favoriter för att bygga upp flåset. En bra uppvärming på roddmaskinen...och sen ett bra VO2 pass på crosstrainern är något av ett favoritpass för mig. Testcykel och trainer tycker jag är mycket bra träningsredskap, men min erfarenhet är att man inte ska inte sätta igång för tidigt på hösten för då brukar man tröttna efter jul....lagom till man ska börja öka upp träningsdosen. Bäst av allt är att cykla ute....men hur kul är det ibland när den skånska vinden ligger på och termometern visar lite över nollan. MTB tycker jag är mycket bra träningsredskap på vintern......tycker om att köra grusvägar och stigar....inte för tekniskt. Men som sagt va så gäller det att skynda långsamt och inte ta i för jäkla mycket för tidigt på vintern utan spara lite av krutet till våren. Det är ändå ett halvår till vi ska ha nummerlapp på oss nästa gång.



Dom enda åskådarna vi hade i helgen

 Härom dagen gjorde jag något jag inte skulle ha gjort......jag klev upp på vågen......och det va ingen vacker syn. Det är nog två månader sen jag vägde mig senast.....det har känts lite så att byxorna har spänt i midjan.....det va inte så konstigt. Att gå upp ett par kilo på två månader är inget ovanligt.....men gå ner ett par kilo på några månader är snart näst intill omöjligt. Vet inte va det beror på...kanske ämnesomsättningen har blivit sämre. Att karaktären blivit sämre är självklart...lite för mycket mat...lite för mycket fikabröd....lite för mycket vin till maten....det inte svårt att hitta en av anledningarna till den plötsliga viktökningen.....men skit i det man måste ju leva också. Nu får jag ta tag i viktreduktionen innan det är dags att plocka fram tunikan a`la Demis Roussos.

På vägen hem från cykelturen va vi tvungna att stanna och kolla in rallytävlingen som gick i Eslöv

En gammal  trimmad Volvo är aldrig fel

Helgen tillbringades på MTB i skogarna norr om Eslöv uppe vid Trolleholm. Riktigt roligt att komma ut och upptäcka lite nya vägar/stigar med hjälp av guiden Anders. Bra pass i det fina höstvädret är kul att ha med sig bagaget innan vintern kommer.

En riktigt rolig dag i Höllviken

I lördags va jag med på Form Toppen Cykels första medlems happening. Det va en mycket rolig eftermiddag ner på gymet i Höllviken. Klubben är endast sju månader gammal och har redan över 200 medlemmar....helt otroligt. Över hundra av dessa medlemmar va samlade på lördagens happening.



Ola ger järnet (som vanligt)

 Dagen började med att Mattias Reck körde en test på Ola "6,52" Hallberg. Ola körde på allt va det gick och visade en imponerande styrka. Mattias snackade och förklarade för oss andra va testen gick ut på och inte minst va dom olika pulszonerna står för. Det finns få grejor som fascinerar folk som pulszoner, Fat max, fettförbränning osv. så alla va väldigt på hugget. Att Ola tränar mycket va det nog ingen som tvivlar på när vi såg på vilken watt han fick vika ner sig på.

En mycket suddigt Mattias Reck gör ett uppskattat träningssnack

Efter testen va det dags för lite uppmuntringspriser till alla ledare...vilket alltid är uppskattat. Lite olika sponsorer fick presentera sina företag innan Mattias fortsatte med lite träningssnack.....vilket han är mycket duktig på....en av dom bästa när han kommer igång inför folk.

Sen fick Christian Bertilsson berätta lite om hur det ser ut att vara elitcyklist idag. Det va intressant att höra hur mycket killarna tränar idag och inte minst hur mycket dom tävlar. Sen fick jag berätta lite om hur det va att cykla på detta förra århundradet. Lite skillnad på cyklar och inte minst utrustning. När man kollar in skor och ribbhjälmar och inte minst byxor med sämskinn i häcken så är det bara så att man väntar på att Antikrundan ska kliva in genom dörren och fråga om man vill veta va prylarna är värda.

Många som klämde på prylarna

Kvällen fortsatte sedan på lokal med go mat och ett lite öl och inte minst mycket snack till långt fram på natten. Jättekul att träffa så många cykelintreserade killar och tjejer.

Magnus G. Ola och Björn delar ut lit priser

När man ser va Ola, Björn, Magnus J. och Magnus G. gjort på 7 månader kan man inte bli mer än imponerad. Helt otroligt jobbat. Hade vi haft fler killar av denna kalibern i cykel Sverige så hade cykelsporten varit något helt annat än va den är idag.

Nu börjar det bli dags att sparka igång vintercykeln och MTB för nu är det time att börja träna inför nästa säsong. Det ska bli riktigt kul att komma igång med söndags rundorna så man får träffa polarna igen. Det är alltid mycket att ventilera när man träffas.

Här nere i Skåne har hösten kommit vilket verklingen syns på vädret. Kallare mornar, regnigt och inte minst blåst.....men skit samma... det är bara att gilla läget.

Har hänt mycket sen senast

Tiden sen senaste bloggen har bara runnit iväg....eftersom jag tyckte att jag hade lite form kvar så anmälde jag mig till årets sista tävlingshelg i Danmark. Tävlingarna gick i Tönder och Bov nere på södra Jylland...just vid tyska gränsen. Dessa tävlingar brukar ha uppmot 1000 startande i alla klasser, vilket är helt otroligt med svenska mått mätt. Det som också är typiskt för dessa tävlingar är den hårda vinden. Banan i Tönder har en nivåskillnad på kanske 2 meter.....vilket inte är mycket......men samtidigt är det nog inte tio träd utmed hela 28 km varvet. Ca 10 km av varvet går 20 meter från nordsjökusten...vilket brukar betyda riktig kantvind.....vilket är något jag gillar. Men denna dag sket det sig totalt.....2 sekundmeter och 26 grader varmt va det som gällde....helt otroligt, första helgen i Oktober med sånt väder. Jag snackade med en funktionär som sa att så vindstilla som det va idag på en cykeltävling va något man kanske fick uppleva va tjugonde år. Vi va nästan 50 gubbar som ställde upp till start....vilket bara det gör det roligt att tävla i Danmark. Det enda som kunde spränga klungan idag va det 700 meter långa kullerstenspartiet i Mögeltönder. Det va riktig pavé a´la Belgien....men inte ens det räckte. Jag gjorde några försök att komma iväg men det va lönlöst....körde allt va det gick i en minut...kollade bak, hade femtio meter .....nästa gång jag kollade så satt hela klungan på rulle. Det blev en klungspurt.....och som vanligt ganska farligt med någon vurpa. 13:e man är inte mycket att skriva hem om....men det är bara att gilla läget.
Natten tillbringade vi på ett gasthaus på den tyska sidan inte så långt från Flensburg. Efter en rumpsteak och några grosse va det inte svårt att somna. Nästa dag va det tävling i Bov (Padborg)....samma platta bana och lika taskigt med vind. 50 man till start....klungkörning och klungspurt igen va det som gällde. Denna gång va det en nittiograders kurva 200 meter innan mål. Jag tänkte om man kan vara bland de tre in i kurvan så kanske det kan bli nåt. Jag ligger jättebra till... 300-400 meter innan kurvan då plötsligt vi blir omkörda av A-klassen med två servicebilar på rullen. Tio man från min klass slänger sig in på rullen på servicebilarna så är den dagen körd. Trettonde man igen, vilket är lika kass som dan innan. Ett jäkla dividerande efter loppet med protester och diskningar va facitet av den A-klass varvningen.  Man kan tro att det gällde en VM titel när det själva verket handlar om gubbcykling....det är olika sätt att se på tävlandet.


Per Sandal är en gammal kompis som jag kört tävlingar med sen 70´talet



Per sa till mig under den obligatoriska korven efter tävlingen att han hänger nog upp hjulen efter denna säsong. Det va inte många år sen han vann Veteran VM i Österrike


På måndagen drog jag till Malaga några dagar för att prova och testa Cervelos 2012 program. Underbara cykelvägar med minimal trafik....underbart väder 27-28 grader och inte moln på himmeln...och inte minst underbara cyklar. Jag körde några dagar på en S5 Team med 3T 60 mm. karbonhjul......bättre cykel har jag aldrig kört. Styv som ett spätt och inte minsta tendens till vobbling i nerförsbackarna. Bra rundor på förmiddagarna och kurser på eftermiddagarna va det som stod på schemat. En dag hade vi sällskap av den norske proffscyklisten Gabriel Rasch som kör för Garmin-Cervelo.....väldigt trevlig kille med ett bra klipp i pedalerna. Vi skulle ta en backe som va 14 km lång...vi va ett gäng som hade sällskap upp till halva backen... då Gabriel sa....jag kör på lite....det tog 20 sekunder sen så vi han inte längre. Proffscykling och gubbcykling är två olika planeter.

Gubbcykling och proffscykling...Gabriel Rasch



Två glada killar...Adam och Micke



Bästa cykel jag någonsin kört..

 Hemma igen till vardagen....mycket jobb....med 2012 års katalog...och inte minst inköp för 2012.
Ibland brukar jag bli inbjuden till olika klubbar eller företag och snacka lite cykel, träning och inte minst motivation till att bli en bättre cyklist. Igår kväll va jag hos Malmö Frisksportare och snackade lite cykel......trevlig kväll med ett gäng riktigt pigga gubbar.

Leif, primus motor i Frisksportargänget och en jäkel på att cykla

Träningen flyter på fast vädret inte är det bästa.....men man får inte glömma att det höst. Cykla ute på helgerna och inneträna i veckorna är det som gäller framåt........testcykel, crosstrainer, roddmaskin och gym är det står på schemat.