Vårkänslor

Den här våren har inte alls blivit som jag tänkt mig. Först nästan 5 veckors uppehåll på träningen efter axeloperationen. Sen ett par veckors träning som va tungt som attan. Sen en vecka på Mallorca som gick riktigt bra med tanke på förutsättningarna. Kom lagom hem sen va det dags att hålla 9 dagar  för förkylning. Nu snackar vi en riktig mans förkylning med allt som hör där till.
Idag va det äntligen dags att äntra bågen igen med söndagsgänget. Gubbagänget va för dagen lite decimerat pga. förkylningar. Men vi hade kallat in lite förstärkning av andra trevliga gubbar. Sätofta, Marcus Kocken och undertecknad rullade ut mot Örtofta för att möta upp Johan och Alexander som kom från Lund hållet.

Kocken, Alexander, Sätofta och Johan ser nöjda ut i Igelösa. Kör sakta gäller inte Alexander på cykel i sin hemmaby!

Vinden va för dagen ostlig så det blev till att styra österut så vi kunde få lite medvind på slutet.Vi körde mot Lilla Harrie - Remmarlöv - Trollenäs och vidare mot Stehag. Dom här vägarna är underbara att cykla på...rullar lite upp och ner samt minimalt med trafik. Vi drog vidare mot Stanstorp och snart va vi framme vid stoppet vid Orupsbacken. Det hade varit motvind hela vägen så det kändes i benen. Vi körde vidare mot Ludvigsborg och sen upp mot Södra Rörum, fortfarande på underbara småvägar. Lasse och Johan stod på bra i backarna och vi andra hängde på så gott det gick. Vid Rörum körde vi in på en väg som vi inte kört på många år.....Mannarp och fram till Ekerödsrasten. Här fick vi lite bry.....vägen över Satserup blir efter ett tag grusväg. Skulle vi vända? Det fick bli evakueringsvägen tillbaka till Hörby. 4-5 km grus som va riktigt bra tillkörd gick som en dans. Lasse blev glad för nu vet han att hans nya cykel tål grusvägar. Framme i Hörby brände Alexander av en häxpipa och fick en jäkla fart ner mot centrum. Det va en liten laddning för när vi passerat byn började han pusta och stöna.......
Snart va vi framme i Snogeröd och nu hoppades vi få lite go medvind i ryggen....men det sket sig totalt, Vinden hade snurrat och kom nu från sidan. Backen upp mot Pugerup är alltid lång och tung...Sätofta plågade mig där framme och jag kunde höra mig själv hyperventilera. Om det va tempot eller allt slem i lungorna kom jag aldrig fram till. Vi drog vidare till Hurva och Holmby innan vi snart va framme i Gårdstånga. Nu körde vi upp för Mats Murares förnedringsbacke innan vi va framme i den stora metropolen Igelösa. Där släppte vi av Alexander. Johan fortsatte mot Lund och vi andra körde mot Eslöv i det fina vädret. Sallerupsbackarna gick som en dans....ännu en gång.

Hemma stod mätaren på 126 km och hurtbullesnittet hamnade på klena 32.2 km/h. När man kollar in sociala medier ser jag att detta måste varit dagens lägsta snitt i Skåne. Antingen får vi skylla på den förlorade medvinden eller så får vi börja träna!