I dag stod helt still

När jag slog upp ögonen i morse va jag trött som en apa. Det kändes att gårdagen trevliga fest i Lund satt i kroppen. Kom hem sent...men va gör det när man har så trevligt som vi hade i går kväll. Det va full storm ute och jag hann inte många kilometer ut mot Örtofta för att möta upp kompisarna innan benen kändes helt döda. Om det va gårdagens inomhuspass eller går kvällens bugg på dansgolvet som gjorde sig till känna vet jag inte.......men benen va i alla fall helt döda.
När jag mött upp Johan, Patrik och Mats bestämde vi snabbt att vi drar rakt ut i motvinden för att få lite go medvind i ryggen på vägen hem. Detta brukar vara det vanliga konceptet i Skåne.
Ellinge - Skarhult och vidare mot Kungshult i motvinden. På vissa ställen stod man nästan helt still i vinden. När jag kollade ner på mätaren va det ibland nästan så att den knappt visade tvåsiffrigt. Vi kom snabbt överens om idag va det helt OK att köra på fjollan = lillklingan och det behövdes verkligen.
Snart va vi framme i Stehag och sen vidare till Stenskogen innan vi passerade centralorten Sätofta. Lasse hade för dagen lämnat WO vilket va synd för han hade behövts i denna vinden.

Sveriges längsta framhjul, i alla fall när Johan är i form!

 På vägen till Osbyholm gick det lite bättre för nu kom vinden mer från sidan. Men nu började vi bli irriterade på Johan och hans jäkla halvhjulande. Vi sa till honom att han skulle lugna sig lite.....men inte hjälpte det. I stället började han snacka om Christer Nilsson i Colombia. Han sa att Christer va alltid värre för han brukade halvcykla.....jag vet inte riktigt va han yrade om....men det kan ligga något i det! Hoppas inte Christer kör samma taktik i Colombia för då tar han säkert livet av dom små klättrarna.
Väl framme i Osbyholm fick vi medvind som attan. Skönt tyckte vi alla.....utom Mats som önskade motvind. Han va lite seg för dagen och höll sig i dom bakre regionerna och då är motvind alltid bättre för då har man mer nytta av att ligga på rulle. Efter Snogeröd är det en riktig luring till slakmota hela vägen till Kungshult. Här sköt Johan ner bakväxeln på minsta bak och började elda....Patrik satt bredvid och smålog och jag och Mats hängde som slipsar bakom. Vi fick be honom lugna sig lite för det blev nästan för bra. Hela tiden ett halvhjul före Patrik och babblande. När vi svängde vänster mot Pugerup kom han helt i sitt esse. Vinden från sidan gjorde att vi där bak gled ute lite på kanten för att hitta lä...då vänder Johan sig om och skriker...håll formationen! Johan som va fallskärmsjägare i lumpen vet säkert va en formation är...jag som va malaj vet inte! Det enda jag höll när jag gjorde lumpen va ett kvastskaft! Men det va säkert inte det han menade.

Mats hade en tung dag men det syntes inte på humöret.

Vi fick vänta lite på Mats som hade en tung dag.....när han va i fatt vänder sig Johan om och frågar..är ni klara? För nu kör jag igen. Patrik frågade Johan...va har du ätit till frukost idag? En kanelbulle och en cappuccini blev det korta svaret. Jag trodde det va taggtråd!

En flaska med vatten och en med Oboy!

Håll formationen!

Johan med två slutkörda gubbar!

Snart va vi framme i Skarhult igen innan vi körde vidare till Ellinge där våra vägar skiljdes. Gubbarna styrde mot Lund och själv rullade jag hem mot Eslöv med döda ben. Det enda jag såg fram mot va soffan och filten.
Hemma visade mätaren 87 km och hurtbullesnittet hamnade på låga 26,9 km/h. Det blir inte högre när vinden är som idag..... i alla fall inte med dåliga vinterben.