Ishuset i Duveke |
Turen gick vidare till Sireköping - uppför backen mot Lasse Flinkmans cafè och sedan ner mot Tågarp. Vidare mot Saxtorp - Hofterup - V.Karaby - St. Harrie och hem mot Eslöv....Bra runda på vägar som jag kört på i många år och förhoppningsvis kommer att göra i många år till.
Eftermiddagen och kvällen blev trevlig fast lite trötta ben.
Lördagen tillbringades i trädgården med häckklippning och andra aktiviteter. Idag söndag var det dags att dra till Danmark för att köra en tävling norr om Köpenhamn. Hämtade upp Patrik tidigt och drog iväg över bron mot nordsjälland. Det enda jag visste var att varvet va 7 km.... när vi kom dit träffade jag mina danska kompisar och dom började snacka om berg.....va fan berg i Danmark. Efter en stunds snack kom vi fram till att det var en backe upp mot målet.....500 meter lång och lite halvseg....men inga problem på stora klingan. Vi va ca. 50 man till start i 50 års klassen...vilket inte är helt ovanligt på danska tävlingar.
Efter 14 km kom vi fatt 40 års klassen som startat en minut innan oss....när vi kom till målet vid nästa varvningen stannade kommisarien oss och gjorde en omstart ...nu med 5 minuters försprång för 40 års klassen. För övrigt va banan lättåkt med lite rullande terräng och inga större utmaningar. Typiskt en sån där tävling där det är jobbigt att ligga fram ....men enkelt att åka med.....jag vet inte hur många gånger jag var loss med olika folk....men blev inhämtade var gång....och till slut blev det en klungspurt....mellan i stort sett hela gänget. Innan man backen svängde man höger och vägen blev ganska smal upp mot mål...jag hade bra läge bland de 6-7 främsta och skulle dyka ut på höger kanten sista 300 meter när helt plötsligt dansken framför mig fick piss i benen och tvärdog. Jag var tvungen att slå på en tvärnit och kunde inte komma ut till vänster där det kom cyklister på rad. Rullade i mål lite förbannad...men så är livet...det räcker inte att vara i bra form och ha en bra dag....det är lika viktigt att placera sig rätt ...det tyckte jag att gjorde...men det sket sig denna gången.
Besvikelsen varade inte många minuter....klungan i 40 års klassen varvade och va 11 man i täten....först uppför va Patrik och såg helt oberörd ut....det lovade gott. När det 12 minuter senare va dags för spurt kom Patrik som skjuten ur en kanon och tog sin första seger någonsin. Så jäkla kul att allt slit äntligen betalt sig....alla långa sura vinterpass....alla trainerpass i förrådet... är glömda en dag som denna. Segern firades med en risted pölse och bröd....i brist på annat.
Stort grattis, Patrik...den va du värd |
Hälsa Patrik och gratulera honom från mig, samt att jag är imponerad över er körning på Vättern Runt.
SvaraRadera