Vårväder till jul

I morse när jag knallade ut i köket för att fixa gröten såg jag att yttertemperaturen va 10 plusgrader. Nu är det inte helt ovanligt att vi har temperaturer upp mot det denna tiden på året. Däremot ser jag i tidningen att det lika varmt långt upp i Sverige....och det är ovanligt. Det är alltid lite svårt att klä sig när det är varmt på vintern. Jag har blivit lite mer frösen med åren och brukar alltid ta det säkra för osäkra. Det är ju inte helt fel att svettas ut lite ister så här innan jul.
När Robban, Sätofta och jag rullade ner mot Örtofta för att möta upp Mats och Patrik fick jag lite problem. Jag har en tung vintercykel som är utrustad med elektroniska växlar och det har funkat helt klanderfritt i många år nu. Men idag när jag skulle växla hände inte ett dugg. Ett snabbt stopp för att kolla om någon kabel va skadad. Nix...men däremot så va batteriet helt tomt. Batteriet brukar hålla en hel vinter....men nu va det slut. Det va inte länge sen jag kollade statusen och då va det gott om kräm kvar. Jag vet inte va som hänt.......jag får kolla så att frugan inte kopplat in utegranens belysning i batteriet.....jag har mina misstankar!
Nu blev det till att köra hela rundan på 53-19, vilket är OK i motvinden men inte OK i medvinden. Hade jag haft mekaniskt och vajern gått av hade den ramlat ner på tolvan vilket varit sju gånger värre!
Vi drog ner mot Harlösa och Sjöbo innan vi styrde vidare mot Ilstorp. Där svängde vi vänster mot Everlöv och korsade vägen mellan Blentarp och Veberöd innan vi körde upp på Romelåsen. Just denna backe förbi St. Rödde och Kläggeröd innan man kommer fram till Stenberget är en favoritbacke.

Skånes alper!

Lång och seg och inte för brant....är vad jag gillar nu för tiden. Det kanske beror på att man tappar lite muskelstyrka med åren och då känner jag i alla fall av när det blir för brant. Nu hade vi haft mot och sidvind i två och en halv timme och då va utväxlingen inga problem. Men när vi började rulla ner mot Dörröd då vevade jag så att benen höll på att hoppa av. Som tur va svängde vi vänster mot Häckeberga och Genarp då blev det lite lugnare. Sen gick det bra förbi Bonderup till Dalby innan vi svängde ut på Lundaslätten mot Hardeberga. Här fick vi skicka hem Mats mot Lund.....mot hans vilja. Han har varit förkyld i mer än två veckor och då gäller det inte att starta för hårt. Vi andra körde uppför backen mot Hardeberga innan vi körde mot Räften och Odarslöv. Här svängde Patrik av hemåt....nöjd med dagen. Vi andra körde vidare mot Örtofta. Just i Örtofta ligger sveriges enda  sockerbruk och härom dagen tog årets betkampanj slut......vilket är jäkligt skönt för oss cyklister. Mindre lera på vägarna och inte minst betydligt mindre frakter på vägarna. Nu va mina ben helt slut efter allt vevande. Vi skulle bara uppför Sallerupsbackarna sen va vi hemma i byn. Det gick bra denna gången också!
Hemma visade mätaren på 118 km och hurtbullesnittet hamnade på 27,6 km/h.....där va det jag som försinkade dom andra gubbarna en del med mitt vevande i medvinden.

Två starka gubbar...Sätofta och Patrik. 

Mats längtar efter att gasa på igen.

Robban, pustar lite och sträcker på den gamle ryggen.

Vi mötte några cyklister idag....inte många men tråkiga. Jag funderar ibland varför man inte hejar när man kallar sig cyklist! Motorcyklister hejar på varann....husbilsägare likaså.....men inte en del tråkiga cyklister.Bättring!!!!
Eftermiddagen har varit seg....benen va helt slut....men nu är i allafall granen inne och klädd vilket skänker en del husfrid.

Nu ska bara batteriet laddas....sen jäklar kör vi igen!

Bonusbild snodd från Sätofta. Snygg formation och skärmförlängare. Inga hipstercyklister på utflykt!