Stage Winner

Nu va det söndag igen och då va det dags att köra nästa stage = etapp av uppbyggnads träningen in för nästa års säsong. Efter en vecka med rätt så mycket regn och rusk så blev söndagen en dag med bra väder. Lite styv vind som kom från sydväst va det som gällde. Vi va ett bra gäng som gav oss iväg vid niotiden. Patrik, Johan och Mats mötte upp Robert, Sätofta och undertecknad efter Örtofta. Vi vände snart om och körde mot Svenstorp och Gårdstånga. Sen hade vi sida medvind hela vägen ner till Harlösa och Vomb. Sen blev det lite motvind ner till Veberöd.
Här blev det ett snabbt stopp för att Robban punkade på bakhjulet. Det är inte ofta man har en punktering nu för tiden. Gubbagänget har alltid bra sulor på cyklarna, vilket är ett måste på träningen....speciellt på vintern. Det finns väl inget tråkigare än att stå och vänta på en som byter slang...speciellt på vintern när det är kallt och blåsigt ute. På vintercykeln är det alltid ett måste med däck som har punkteringsförstärkning.

Robban kör ett snabbt slangbyte utanför Veberöd

Vi va snart iväg igen på vägen mot Kulturens Östarp och efter det svängde vi höger mot Stora Rödde och upp över Kläggerödsbacken. Just denna backe är den högsta backen på Romeleåsen. Höjdskillnad 115 m. längd 3,4 km. medelstigning 3.4% och 5,7% som brantast. Detta låter inte mycket men det är helt öppet landskap...inte ett träd eller hus som ger lä mot vinden. Idag blev det inte bättre av att Patrik fick för sig att längst fram köra STU = styrke uthållighet. Detta är en bra träningsform...tung växel på 40-50 kadens....problemet idag va att han va ensam om idén. Vi andra hängde som slipsar efter....

Fast det sved i benen va vi snart uppe på toppen av Stenberget.....och fick som vanligt en av dom vackrare utsikterna i Skåne.

Patrik, Sätofta, Johan, Mats och Robert...ett riktigt bra gubbagäng!

Efter en snabb samling rullade vi snart vidare mot Veberöd...snart tog vi vänster mot Häckeberga och Lyngby. Här tyckte Mats att vi skulle hänga vänster ner mot Kongsmarken.....och då blev det så! Underbara småvägar där man knappt ser skymten av en bil ledde oss snart fram till Kyrkheddinge. Sen körde vi vidare till St. Råby och Lund...allt med en stark vind från vänster. Vi körde förbi brandstationen och vidare upp mot Östra Torn. Här vek Mats och Johan av in mot Lund. Dom snackade om en bastu med timer....fikabröd och jag hörde även något om en ryggsäck med öl. Det låter ju inte helt fel som avslutning på en trevlig söndagstur....gubbacykling när den är som bäst!
Vi andra hade ingen bastu att se fram mot utan en jäkla sidvind hela vägen till Örtofta. Där blev det lite bättre....men sen kom Sallerupsbackarna och då började Lasse halvhjula mig seriöst...
Men vi kom upp denna gången med.....utan att bli ovänner! Robert hängde där bak och va säkert ganska nöjd med dagen innan han svängde hemåt Trollenäs...riktigt bra kört.

Hemma visade mätaren ett hurtbullesnitt på 29,4 och distansen blev 114 km. Kanske lite långt och hårt....en del snackar om julstjärnor och att man blir i form för tidigt. Det skiter jag i.....den träningen som är gjord är gjord och ingen kan det ifrån dig. Formbyggning för mig är inte hård distansträning utan hårda intervaller.
Vilken gammal cyklist jag än snackar med i världen så snackar alla om hårda distanspass. Nu för tiden ska man snacka om fettförbränning och att kroppen använder fett i stället för kolhydrater. Det är säkert bra för proffsen som har alltid i världen att träna...vi andra som jobbar heltid är glada att få ett bra distanspass i veckan...då har man i min värld inte tid att sitta och lalla och fundera på fettförbränning.

Väl hemma blev det en dusch och sen lunch innan vi åkte upp till kyrkogården för att fixa med våra pappors gravar inför gravsmyckningshelgen nästa helg.

När jag hem kikade jag in i kylskåpet i garaget och hittade en riktig goding från sommarens Tour de France start i Yorkshire.Min kompis Derek (84 år) tyckte att jag skulle ta denna goding med mig hem som ett minne från Leeds.

Satt som en smäck!

Kultur på högsta nivå!

Brian Robinson va den förste cyklist som vann en etapp i Touren....året va 1958. Han är en living legend i Yorkshire. Fortfarande ses han ute på vägarna med sin tävlingscykel...83 år gammal.

Brian Robinson i sina bästa dagar!

Brian idag 83 år gammal och riktigt fit!

Jag har aldrig träffat Brian....men däremot har jag sett hans dotter Lousie ta silver på cykelcross VM år 2000 i Sint Michielsgestel, Holland......lika stark som farsan sin.