Fullspäckad cykelhelg!

Ett par bekanta vi har i Trondheim ville komma ner och köra Halvvättern denna helg. Det passade perfekt då frugan skulle köra Tjejvättern dagen innan på lördagen. Jag passade på att anmäla mig också när vi ändå va uppe i Motala. Nu blev det lite olyckligt för Geir som vår norske vän heter blev sjuk
 veckan innan och därmed kunde dom inte köra. Sånt är livet...det går inte alltid som man planerar.
I förra veckan såg jag att Värnamo CK skulle köra sitt motionslopp Bolmen Runt på nationaldagen vilket skulle passa perfekt på vägen upp till Motala. En snabb signal till Lennart och Kerstin så va övernattningen fixad. Vi körde upp sen eftermiddag och va uppe i Hillerstorp framåt kvällen. Senare på kvällen bjöd Marina och Christer på grillat vilket satt som en smäck och va perfekt uppladdning inför nationaldagens aktiviteter.
På morgonen cyklade vi gemensamt ut till starten som va vid High Chaparral. Dom 7-8 km gick snabbt i det fina vädret. Vid starten va det många cyklister som laddade för den långa rundan som va 150 km. I och med det fina vädret blev det också många efteranmälningar.

Vi va säkert 100 man som drog iväg klockan tio. Elitcyklister som Alexander Wetterhall och Bianchi som säkert hade 15 man som praktiserade lagtempo inför Vätternrundan. Detta blandat med många starka motionärer lovade för en bra genomkörare. Ja du...en genomkörare blev det verkligen. Det började med lagtempo på säkert 30 man som efter hand vittrade ner till 5 man sista trettio km. Wetterhall tog förningar och vi andra hängde på så gott det gick. Ett par km innan mål körde han ifrån oss....enkelt.
Väl framme vid High Chaparral blev det som vanligt några gökar som man inte sett på hela rundan som skulle spurta.....men det är helt OK så länge dom inte utsätter andra för fara.
                                                                 

Stefan Halleröd är verkligen på G.

Som vanligt va det skönt tugg efter målgång......fika och senare pastasallad inne på en av restaurangerna på området.
När jag kollade på mätaren visade den 157 km och snittet hamnade på 43,5 km. Tydligen är det bästa tiden som Bolmen Runt körts på. Det är inte konstigt att det sved i benen emellanåt!
                                                                             

Tjejerna som styrde upp Bolmen Runt

Bolmen runt är ett motionslopp som jag verkligen kan rekommendera, underbara vägar som är så gott som bilfria. Lagom kuperat  för oss som kommit upp en bit i åren!

Efter lite mat och en dusch fortsatte vi resan mot Motala där frugan nästa dag skulle köra Tjejvättern. När vi slog upp ögonen på lördagsmorgonen regnade det.....vilket inte va roligt! Ingrid klädde på sig regnkläder och vi rullade ner mot starten. Efter ett par km öppnade himmeln sig och vi fick skula en kvart i en busskur innan vi rullade vidare. Men lagom till starten slutade det regna och det tog inte lång tid innan solen sken. Tjej Vättern är en av dom roligaste tävlingarna att titta på.....alla är glada och nöjda. Mixen av cyklarna är underbar, o-växlat, MTB, racer, tandem.....ja allt ser man och alla är lika glada. Jag hängde vid målet och det tog inte så lång tid innan Ingrid kom inrullande......nöjd!
                                                                                   

Nöjd Ingrid!

På söndagsmorgonen va det dags för Halvvättern. Jag körde i en grupp med en massa värmlänningar som kallade sig Team Värmland. Deras mål va att sätta nytt rekord på loppet. Vi va ca. trettio man som körde lagtempo.....disciplinen och rutinen va kanske inte den bästa men både styrkan och viljan fanns där.
Innan Omberg va vi fatt Motalagruppen som startade 2 minuter innan oss. Sen rullade det på bra till Omberg. Här i backen trodde jag att min gamle kompis Kjell Nilsson skulle flåsa ut lungorna när han kom som ett sänke genom klungan. Jag tänkte...han får jag nog inte se mer idag. Vi körde vidare mot Ödeshög och ner mot Gränna innan vi svängde vänster upp mot motorvägen. Nu va vi nere på tio man som gick runt. När vi kom ut på slätten mot Väderstad börja det blåsa ordentligt från sidan och snart va det inte många kvar som drog....ja det va inte många kvar i klungan....ett tiotal. Jag brukar inte vända mig om för att kolla bakåt...är rädd för att vurpa! Men när jag slog ett snabbt öga bakåt sitter fan ta mig Kjell med på sista rullen....jag vet inte riktigt hur det gick till, men en sak är säkert....en gammal mästercyklist vet va man ska sitta när det blåser. Nu va vi nere på 4-5 man som gick runt. Starkast och gladast va triathleten Karl-Johan Danielsson. När jag sa till honom att han kunde slå till vänster ut i vinden när vi skiftade....tackade han för goda råd! Efter ett tag frågade han om det va OK om han drog lite längre!!! Det har man inte hört många gånger genom åren. Tillbaka i Motala tror jag alla va nöjda och ganska trötta.
Mätaren visade 150 km och snittet 41,6 km/h. Tiden 3.35 är tydligen rekord på Halvvättern.

Karl-Johan stark triathlet och seg gubbe.

                                                                                         

Priset från Bolmen Runt begrundades över en kall öl!

En halvtimmes eftersnack sen en snabb avtvättning innan det va dags att dra hem till Skåne. Efter en snabbavlastning blev det till att klippa gräsmattan innan jag sjönk ner med en kall öl ....ganska nöjd med helgen.

Jag har känt Kjell Nilsson i många år. Svensk mästare, första västerlänning att vinna bergströjan i Fredsloppet, tre Giro d`Italia osv. Vi har gjort en del sportsaktiviteter ihop genom åren och jag har aldrig mött en kille med större konditionsidrottstalang och inte minst tjockt pannben.
1976 satt Kjell och kollade på TV när Bernt Johansson vann sitt OS guld i Montreal. Kjell blev sugen och frågade farsan om han inte kunde få en tävlingscykel. Klart du kan få en cykel.....den dagen du cyklar runt Möckeln på en timme. Möckeln är en sjö som ligger vid Karlskoga där Kjell är född. 35 km är det runt sjön. Kjell satt igång att köra runt sjön med sin två växlade Maraton. Här snackar vi inte utanpå liggande växlar utan ett tvåväxlat Sachs nav där man växlade genom att trampa bakåt.
Det blev minst en runda varje dag....ibland två. När sommaren va slut va Kjell nere på 1.04 så han klarade aldrig timmen....men farsan såg att intresset fanns och en dag sa han till Kjell....vi åker ner till Fåglum i Vårgårda och köper en cykel. Året därpå började han tävla.... två år senare va han med i juniorlandslaget...året därpå bofast i seniorlandslaget....resten är historia! Det visar klass!
                                                                       

Två nöjda gubbar!

Nästa helg är det dags för Vätternrundan....ska bli riktigt kul.