Man märker mer och mer för varje år att cykelintresset växer.....fler och fler anmälningar och bättre och bättre förberedda cyklister.
När jag skulle åka upp till Färingtofta i morse så fick jag ge mig iväg lite tidigare än vanligt eftersom jag vet att det blir många efteranmälningar när vädret är fint. Bilen visade en yttertemperatur på 4-5 grader och solen va på väg upp. När jag kom upp till starten va det redan full aktivitet och många kända ansikten.
Pigga tjejer va på hugget vid anmälan. Sekreteraren som jag har en bra relation med är dold till vänster! på bilden! |
Nu blev det samma sträcka som i fjol med en repa upp mot Sösdala i stället!
När vi rullade iväg vid åtta tiden va det säkert 50-60 man i klungan. Det gick på jämnt och bra ner till Norra Rörum innan vi svängde vänster på Tyringevägen. Efter en km kommer det en seg rackare till backe....här kände jag att det sved ordentligt i benen. Men jag lyckades komma med gänget upp med hjärtat i halsgropen. Det tar ett tag att värma upp dieseln nu för tiden. Sen blev det ett riktigt bra lagtempo med många dragvilliga cyklister......fast det droppade av folk hela tiden.....frånsett en liten svans som hängde med där bak!
Tillbaka till Norra Rörum sen mot Hallaröd - Rugerup och vidare in på den underbara cykelvägen mot Forestad. Det enda som är lite tråkigt är att beläggningen blir sämre och sämre för varje år. Hade man lagt ny asfalt på denna sträcka hade den varit Sveriges oslagbart finaste cykelväg!
När vi kom fram till Spången kikade jag in i depån som ligger där och blev riktigt kaffesugen.....men det verkade jag vara ensam om för resten for iväg mot Riseberga som om dom hade eld i baken. När jag har cyklat färdigt med snabbåkarna ska jag åka runt till varenda motionslopp jag kört och fika i varenda depå. Man betalar startavgift...som i bland kostar en del......men jag har aldrig någonsin stannat i en depå....men snart är det dags att ändra på det!'
Vägen från Riseberga upp mot Perstorp är ganska seg och går lite uppför hela vägen....den brukar vara jobbig men i år gick det lätt. Efter Perstorp tog vi höger tillbaka till Färingtofta.....nu började några av dom starka killarna elda.....och nu började det kännas i benen. Naturligtvis skulle det sprättas lite i backen upp till målet...men det gick bra!
Smålänning och skåningar gav mig sura ben idag! |
Kuggen och Sätofta |
Alltid en glad och numera stark...Kasper! |
Janne och Samuel...två starka killar! |
Väl tillbaka i Färingtofta kollade jag in mätaren.....shit....det stod 105 km och ett snitt på 41,4 km/h. Här snackar vi inte hurtbullesnitt....utan rena rama tävlingstempot.
Fika bordet i Färingtofta är en klassiker....det är enda gången på året man äter en klassisk limpa! |
Sätofta gav Ingrid några råd efter hennes 55 km runda som träning inför Tjejvättern. |
Eftermiddagen skulle tillbringas i trädgården men det blev kontorsarbete istället som inte hunnits med i veckan. Hann också installera en dusch och brandvarnare hos min kära svärmor! När jag berättade för henne att jag cyklat 10 mil tyckte hon det va en baggis....i sin ungdom cyklade dom 4 mil för att dansa en lördagskväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar