Socialcykling

Lördags tog jag en socialcykeltur med min kompis Mats Murare. Vädret va underbart och kanske,kanske sensommaren sista fina dag! Fikacykling är ingenting som jag är glad i, men däremot lite socialcykling i ett trevligt snacketempo så här på säsongsslutet är inte fel!
Mats har jag känt i många år. Han kom in i affären första gången 1984 med dottern Stina i barnvagnen. Året senare rullade han ut sin första riktiga racer, en röd Paganini med Campagnolo Super Record.
Jag kommer ihåg att premiärturen gick tur och retur Lomma.....14 km. Det tog inte många år innan Mats fick fart på spirorna och började tävla i veteranklassen. Det blev flera medaljer på Skånes DM. Däribland ett guld i tempo! Han hade alltid hårda fighter med dåtidens veteranstjärna i Skåne, Bernt Persson Åstorps CK.
På motionsloppen va Mats tillsammans med sin polare Tommy Planta alltid dominerande och kom alltid hem i första gänget! När jag började cykla igen efter många år uppehåll va det oftast i sällskap med Mats. En gång när vi va på väg hem efter en tio mils runda kom vi till backen över motorvägen vid Getinge. Jag va helt färdig och höll på att rasa ihop då Mats säger....jag kör lite styrkeintervaller på tyngsta växeln medans du tar dig upp. Då kände jag mig förnedrad! Första gången jag hade han lite på kroken va för många år sen på FIK trampen i Färingtofta. Det blev bara jag och Mats kvar på slutet och jag drog va det gick och fick för mig att han såg lite sliten ut...men det sket sig för det tog inte många km innan jag hängde som en slips bakom honom igen! Vi körde Jotunheimen Runt i Norge ihop. 43 mil långt och riktigt kuperat. Efter depån i Lom som ligger vid 29 mil började vi köra upp mot Sognefjället och bara 14 mil kvar. Helt plötsligt blir Mats trängd av vägen och får köra ner i diket! Ingen fara....det är bara vänster bromshandtag som går sönder. Sognefjället är den högst asfalterade vägen i Europa norr om alperna. Nerfarten till Sognefjorden är superbrant...den fick Mats ta med bara bakbromsen. Det gick galant och Mats satt med första gruppen hem! Vi har varit på massor av träningsläger ihop och alltid delat rum! Mats vet va som gäller och har alltid laddat upp med öronproppar! Som ni hör har vi haft mycket roligt ihop genom åren och alla dessa minnen dyker alltid upp när vi är ute på socialcykling ihop!

För många år sen körde vi hop med det gamla proffset Kjell Nilsson....när han kom i på rullen på Mats sa han det är en kopia på Henk Lubberding som körde för Raleigh och Panasonic på Kjells tid.

Henk Lubberding

                                                                         

Mats Murare

                                                                         

Mats gör precis som Henk...kör med regnben...dom står som spön i backen!

                                                                             

Regn och oinspirerande både för spelare och publik!

Söndag eftermiddagen tillbringade jag i regnet i Halmstad. Va ska man göra när man är IFK Göteborg supporter och det gäller medaljer. I ett sånt läge kan inget väder i världen stoppa en! Skitväder...och skitmatch.....men mål i sista minuten innebär tre nya pinnar för blå-vitt.
                                                                             

Örjans Vall, Halmstads kulturarena!

För dagen va det förmatch mellan Fredrik Ljungbergs gamla HBK och en All Star kombination. Kul att se många av hjältarna från 94 i action. Höjdpunkten va när min gamle hjälte Håkan Mild kapade Ljungberg...gamla takter sitter i!

Killen som inte kunde trixa mer än till fem...men en jäkel att kämpa!

                                                                   
I morse va det riktigt höstväder med blåst och ösregn....fick för första gången på länge bli bilen till jobbet!