Här ligger säden till världen finaste vodka. |
Purity Vodka |
Sveriges största kvarn ligger i Lilla Harrie |
Möllan vid Krutmöllan är alltid vacker. Det börjar bli dags att rensa Kävlingeån. |
Skördetid i Skåne är inget man leker med om man har klena luftrör. |
Snapphaneturen i Hässleholm va en erfarenhet jag jag helst vill förtränga. Det är 16 år sen jag startade i Hässleholm....och jag minns det som om det va igår. Mountainbike tävling lät ju kul och när min kompis Calle Beda från Teckomatorp tjatade på mig va jag inte så svår att övertala. Naturligtvis skulle vi köra den långa rundan som jag tror va omkring 70 km. Calle va ju som vanligt vältränad.....medans jag trodde att jag skulle kunna leva på gamla meriter. Vågen visade nog inte på tresiffrigt....men säkert strax under och jag säger som alla gamla gubbar.....jag har bra grundkondition för jag tränade mycket när jag va ung. Tjenare....ung det va 20 år sen och grundkondition vet jag inte va det är.....för nu har jag förstått att mer färskvara än kondis finns nog inte.
Kvällen innan va jag bjuden på fest och kunde inte smita undan pga. av att jag skulle cykla med nummerlapp. Det slank ner några pilsner och det blev nog lite feströkning också.....men det va inga problem att komma upp tidigt på söndagmorgonen. Kom upp till Hässleholm och och plockade ut cykeln ur kofferten på bilen då började tankarna komma. Den där jäkla Calle Beda.....va har jag gett mig in på....
Starten gick och som vanligt stod jag på va det gick första kvarten.....sen började jag dö en bit och fler och fler började köra om mig....både till höger och vänster. Tekniken i skogen va nog inte den bästa.....och det är den fortfarande inte. När vi kom inför varvning efter halva loppet va jag fortfarande vid liv. På andra varvet började det bli ensamt.......jag såg inte många cyklister...varken före eller efter mig. När vi kom till Tormestorp på vägen hem....höll jag på att dö. Det va nog inte mer än en mil kvar till mål.......OK en mil i skogen är inte som en mil på landsvägen. Jag drog en tvärnit och rullade in på en villaträdgård med den grönaste gräsmatta jag sett på länge. Det tog tio sekunder sen låg jag på rygg med cykeln brevid mig. Jag hyperventilerade och låg säkert där i femton minuter innan jag började kvicka till. Sen asade jag upp mig på cykeln igen för att ta mig sista milen till mål.
När jag kom in till mål höll dom på att plocka ner hela målområdet....och det va inte många funktionärer kvar. Jag stannade kvar vid målet en stund...och då kom det några fler cyklister inrullande......jag som va säker på att jag va tvärsist.
Rullade upp till bilen som stod ensam kvar på parkeringen...alla andra hade åkt hem. Öppnade kofferten och fick fram en läsk....la mig i gräset och avnjöt den ihop med en Marlboro. Shit va trött jag va....det enda jag tänkte på va detta ska jag aldrig i mitt liv göra om. Närmare en nära döden upplevelse har jag aldrig varit med om!
Omklädningsrummet va stängt sedan länge ...så det va inget att tänka på. När jag körde hem till Eslöv va jag riktigt dammig och skitig. I Höör stannade jag på macken och köpte två påsar chips och ett sexpack folköl...expediten blev livrädd....hon trodde nog att jag skulle råna henne!
En stund i badkaret och några öl senare började jag återvända till mänskligheten.
Hoppas att det blir lättare i Dalarna i helgen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar