Grabbarna i Team Cykel City kämpar på bra nere i Normandie Runt. Tävlingen är stenhård med många bra lag på startlinjen och inte minst en mycket tuff terräng med rullande backar hela tiden. Den styva vinden som alltid ligger på från Atlanten gör inte heller loppet lättare. Just den rullande terrängen gör Normandie och Bretagne till den regionen i Frankrike som har fått fram de bästa cyklisterna. Nästan varenda by ligger på en sluttning och alla byar skulle naturligtvis ha sin egen cykeltävling. Detta innebar att man skulle uppför en lång jäkla backe upp mot mål vid varje varvning och sedan nerför på någon väg utanför byn. De hårda banorna gjorde oftast tävlingarna stenhårda och blev riktiga utgallringslopp. Bara de hårda killarna var kvar i täten när det drog ihop sig till målgång. Jag såg att etappen nu på fredag i Normandie Runt har målgång i Coutainville. Just Coutainville får mig att tänka på att det var här jag körde min första tävling med mitt franska lag. Jag kände inte någon av cyklisterna när jag kom ner till Frankrike. Vi skulle i alla fall köra ett GP lopp på 40 varv med spurt var 5:e varv. 3-2-1 poäng till de tre första över linjen var gång. I laget fanns det en engelsman som hette Mark Robinson. Han var stor som ett hus och skulle tydligen vara vår spurtare. Förutom att var var stor så va han också från Hull, vilket innebar att han var lika svår att förstå som fransmännen. Tävlingen startade och ville skulle dra upp spurten till honom men problemet var att vi aldrig såg han. Så det blev att var och en körde för sig själv. När vi skulle köra den näst sista spurten var jag i ledningen och var på gång. När jag ställde mig upp för att dra igång gick plötsligt kedjan av och jag stod på öronen i backen....så var den tävlingen över. Poängen jag fått ihop räckte till en tredjeplats fast jag inte kom i mål. På den tiden var det 7-delade kransar så kedjorna var nästan dubbelt så breda som idag....men det fanns inga kedjelås så kedjorna fick alltid nitas ihop och det innebar någongång i bland small en kedja av. Det var tider det....
Förbanad efter kedjebrottet
Du bjuder på trevliga historier och ett riktigt fint foto!
SvaraRaderaJättekul att läsa!!! Nostalgi på högsta nivå!!
SvaraRaderaGrymt bra bild - snacka om att fånga känslan! Tack för att du delar med dig :)
SvaraRadera