Äntligen var det dags för landsvägsträning efter en tung skånsk vinter med MTB och dubbdäck. Jag mötte upp Patrik, Christer Nilsson och inte minst vår triathlet Kristian Hallsten. Vinden var som vanligt här nere i Skåne ganska styv, dock inte i närheten av gårdagens storm. Vi kom snart överens om att dra norrut och sedan ner över kusten hemåt. Detta smarta drag skulle ge oss lite go medvind sista biten hem. Vi drog från Örtofta mot Virke - Reslöv - Marieholm - Trä - Billeberga - Sireköping. Uppför backen mot Tågarp passerade vi Lasse Flinkmans fik. Detta var inte öppet utan öppnar först i April. För oss som är hardcore cyklister och inga fika cyklister var det skit samma. Rullade på mot Tågarp och sedan uppför backen mot Vadensjö. Sedan bar det nerför mot Asmundtorp. I backen mötte vi bröderna Grass som var ute och filade och såg mycket starka ut....det skall kul att tampas med dom när väl säsongen sätter igång. Över Häljarp - Saxtorp - Löddeköpinge kom vi till den stora metropolen Stävie. Här var det dags för ett Pit-stop. Stävie är känt i cykelkretsar för tre starka cyklister.
Först var det den på 70 talet starke elitåkarn Bengt-Åke "Stävie" Bengtsson som körde för Klubben Cyklisten i Malmö. Anders Skantz körde också många år i elitklassen och var en duktig cyklist. Sedan har Stävie också producerat en världsmästare på cykel vilket inte många vet. Richard Nordström vann VM för njurtransplanterade i Kanada för ett tiotal år sedan. Rickard cyklar fortfarande och nu är det triathlon som gäller. Inte illa för en bonnhåla med max 150 invånare att producera ett gäng såna cyklister.
Vi körde vidare över Furulund - V. Hoby till Örtofta där vi skiljdes åt efter en riktigt bra träningsrunda. Hemåt Eslöv rullade på bra i medvinden och de beryktade Sallerups backarna gick som en dans. Väl hemma kunde jag läsa av cykeldatorn som visade 115 km och ett snitt på nästan 29km/h. Helt OK för en träningstur i början av Februari. En sak kan man konstatera och det är att vägarna här nere i Skåne har fått stryk denna vinter. På vissa ställen var det rena Paris-Roubaix känslan.
Imponerad Håkan, att du fortfarande gitter.
SvaraRaderaBula